Bruksgrenen Rapport

Rapporthundens ursprungliga användningsområde var i militär verksamhet för att upprätthålla kontakten mellan olika förband genom att meddelanden skickades med hunden. Det finns många fantastiska historier att läsa om dessa hundars bravader framförallt från första världskriget.
 
Kort beskrivning av rapportgrenen
Tävlingsgrenen rapport bygger på det ursprungliga arbete som hundarna under kriget utförde. Rapporthunden ska så snabbt som möjligt springa mellan två förare som befinner sig på olika stationer. Den ska vara tyst för att inte röja stationen för ”fienden” och den ska klara störningar i form av skottlossning och andra hundar utefter sträckan.
 
Varje tävlingsekipage består av en hund och två förare. Huvudföraren är den förare som tävlar med hunden i de övriga momenten lydnad och uppletande. Hjälpföraren är vanligen en familjemedlem eller någon annan person som hunden är bekant med och har en relation till. 
 
I den högsta klassen, elitklass, ska hunden springa totalt fyra sträckor mellan olika stationer.
 
 
 
En av förarna stannar på A-stationen medan den andra föraren tar hunden med sig till B-stationen som är belägen 1100 meter från A. De tävlande väljer själva vilken av förarna som ska stanna på A-stationen. 
 
Hunden skickas från B till A och föraren på B-stationen går därefter 400 meter till C-stationen. Den andra sträckan som hunden ska springa är mellan A och C, d.v.s. 1500 meter. Hunden skickas därefter tillbaka till A-stationen och föraren på C-stationen gör en sista förlängning på 500 meter till D-stationen. Den fjärde och sista sträckan som hunden springer från A till D är alltså 2 km. Elitklasshundarna springer totalt  6,1 km. 
 
Rapporttävlingen
Tävlingen börjar med lottning av startordning. Efter lottningen beger sig de tävlande till A-stationen där det finns uppbindningsplatser utmärkta med startnummer.
 
När förarna har satt på sina hundar tjänstetecken och bundit upp dem vid sina uppbindningsplatser så kallas de fram till startplatsen av tävlingsledaren. Startplatsen brukar vara 50-100 meter från uppbindningsplatserna. Det förekommer att domarna går runt vid uppbindningsplatserna och kontrollerar att hundarna är tysta medan tävlingsledaren informerar de tävlande om officiell tävlingstid så att de tävlande kan ställa om sina klockor efter den angivna tiden.
 
Stationernas uppbyggnad
På varje station finns det alltså en tävlingsledare som går i genom stationsområdets uppbyggnad. Innan hunden skickas ska den gå fot på en 20 meter lång framföringssträcka fram till starten. Vid tjuvstart ska hunden kunna kallas tillbaka innan den passerat 10-metersgränsen. Stationsområdet är 50 meter från starten. Framföringssträckan, startpunkten, 10-metersgränsen och 50-metersgränsen är utmärkta och det är dessa märkningar som tävlingsledaren går i genom.
 
Bakom uppbindningsplatserna brukar tävlingsledningen anvisa uppvärmningssträcka. Framföringssträckan är 20 meter. Om hunden tjuvstartar måste den återkallas inom 10 meter, i annat fall diskvalificeras den. Från startpunkten är det 50 meter till stationsgränsen. När man tar emot hunden är det först vid den gränsen som man får ropa på hunden. Om man ropar innan hunden kommit innanför stationsområdet erhålls max betyg 9. Vid sändande måste hunden passera stationsgränsen inom 1 minut. Om hunden har passerat stationsområdet och kommer tillbaka innanför gränsen så får den inte sändas om.
 
 
 
Utmarsch till B-stationen
På tävlingsledarens order hämtar de tävlande sina hundar går gemensamt ut till B-stationen. Hundarna går då i startnummerordning. En tävlingsledare och en domare stannar på A-stationen och en tävlingsledare och en domare går med ut. Den förare som ska stanna kvar på A-stationen kan följa med fram till startpunkten. 
 
Förutom tävlingsledare och domare följer två skyttar med den ”karavan” som ska gå mot B-stationen. Skyttarna stannar utefter sträckan. Skyttarna står ca 30 meter från sträckan och avlossar skott för varje hund som passerar. En skytt står normalt placerad 300-400 meter från A-stationen och den andra på ungefär samma avstånd från B-stationen.
 
 Framföringen och starten
När hundarna och de förare som gått ut kommit fram till B-stationen binds hundarna upp vid sina platser på motsvarande sätt som vid A-stationen. Tävlingsledningen bestämmer starttiden och skriver ut tidlappar till var och en. Tiolappen lägger föraren i den rapporthylsa som hunden ska förses med innan den sänds. Hundarna skickas sedan med 3 minuters mellanrum. För den första hunden räknar tävlingsledaren ner: ”3 minuter – 2 minuter – 1 minut – 30 sekunder – 10 sekunder – 5 sekunder – skicka!” För övriga börjar nedräkningen vid 2 minuter. Det är dock tillåtet att ta loss sin hund och starta uppvärmning vid 3 minuter, d.v.s. när föregående hund skickas.
 
Hunden kan ha rapporthylsan på under hela tävlingen om man så önskar. Den kan annars sättas på innan framföringen eller vid sändandet. Om man väljer att sätta på rapporthalsbandet vid starten så måste det hållas dolt och får inte sättas på förrän tävlingsledaren kommenderar ”Skicka”.
 
Framme vid starten ska hunden sitta minst 30 sekunder, så det gäller att se till att man är framme innan tävlingsledaren säger ”30 sekunder”. Om man kommer fram för sent, så måste hunden ändå sitta i 30 sekunder innan den får skickas. Tävlingsledaren räknar då ned från 30 när man är framme vid starten men vid beräkning av hundens tid på sträckan utgår man från den tilldelade starttiden.
 
Bedömning
Betyget sätts utifrån stationsuppträdande och snabbhet. Idealtiden sätts utifrån den hund som har snabbaste tid totalt på samtliga sträckor. Tidsnerdragen räknas så att man får en halv betygsenhets nerdrag för varje intervall på 1 minut och 30 sekunder efter snabbaste hund. Följaktligen ger 1.30 – 3.00 efter snabbaste hund max betyg 9,5. Om man är 3.01-4.30 efter snabbaste hund erhålls max betyg 9,0 osv.
 
Mottagandet
Förarna på A-stationen får information om när hundarna ska skickas och tävlingsledaren brukar ropa när det är dags att komma fram till mottagningspunkten (starten) .
 
Förlängningen
 När samtliga hundar skickats förflyttar sig förarna på B-stationen till C-stationen. Ekipagen går på led i startnummerordning. Även tävlingsledare och domare följer med från B till C. 
 
Förr gick tävlingsledaren sist i ledet och droppade mjölksyra, som skulle fungera som spårförstärkare, i spåret, men detta slopades 2007.
 
Start och startordning på C-stationen
Tävlingsledningen på A-stationen får via kommunikationsradio eller mobiltelefon uppgift om när C-stationen är redo för mottagande. Tävlingsledaren på A-stationen informerar om starttider och lämnar ut tidlapparna till de tävlande. Sedan följer motsvarande procedur som på B-stationen.
 
Hundarna skickas alltid i den ordning de inkommit till stationen. Det innebär att om någon hund blivit omsprungen så ändras den ursprungliga startordningen.
 
Den tredje sträckan, från C-stationen till A-stationen, är den sträcka som rapporthundarna oftast har problem med att hålla tempot uppe. Ofta börjar hunden bli trött och den ska nu ut på en ”känd” sträcka, d.v.s. en sträcka utan förlängningar, som den redan sprungit en gång fast åt motsatta hållet. En rutinerad hund vet att A-stationen står stilla och att medan den tar sig ner till A så kommer den station som den lämnar att förflyttas. 
 
Den fjärde och avslutande sträckan
Förfarandet vid starten vid A-stationen på den fjärde sträcka är detsamma som för den andra sträckan. Tävlingsledningen på D-stationen får uppgift om när A-stationen är redo för start och lämnar ut tidlapparna till de tävlande. När den fjärde sträckan är avverkad och hundarna har kommit till D-stationen är specialmomentet avslutat och förarna återvänder med hundarna till A-stationen. Härefter följer uppletande och lydnad på samma sätt som för spår- och sökhundsgruppen.
 
För mer information om tävlingsgrenen läs Regler för officiella bruksprov (2007-01-01–2011-12-31) 
 

Budföring – inlärning

Hur ser det färdiga momentet ut?

Hunden ska tillsammans med sin förare ta kontakt med en främmande person ”mottagare”. Därefter går föraren med hunden kopplad en sträcka i anvisad riktning, gör sedan helt om halt och kopplar loss hunden. På kommando skall hunden i raskt tempo springa till mottagaren och sätta sig vid dennes vänstra sida. Mottagaren skall klappa hunden och därefter sända den tillbaks till föraren.
 
Hunden ska också klara en störning i form av skottlossning då den befinner sig på halva sträckan. Skottlossning sker i båda riktningarna.
 
Beteenden, signaler och intensitet
De beteenden som ska påverkas är att spring fort och att ta kontakt. Bästa sättet att utlösa de önskade beteendena är att göra sig superintressant för hunden så att den vill ta kontakt och att ropa och röra sig bort från hunden. Hunden behöver stor motivation för att både springa och ta kontakt.
 
Planera övningarna
Bäst är att välja öppna platser såsom ängar och gräsplaner för övningarna. Undvik vägar och stigar under inlärningen. Det är lätt att budföringen blir situationsbunden. Hunden ska allti kunna se mottagaren. Undvik störningar under de första övningarna.
 
Skapa kontakt med mottagaren
Börja med att skapa en god kontakt med den som ska agera mottagare. I den första övningen hälsar mottagaren på hunden. Sedan går både föra, hund och mottagare den tänkta budföringssträckan på c:a 30 meter. Bäst effekt får man om man går sträckan flera gånger fram och tillbaks med hunden placerad  mellan förare och mottagare.
 
Mottagaren kan gärna visa hunden en godbit. Förare och mottagare kan kasta en för hunden åtråvärd leksak fram och tillbaka mellan sig under promenaden. Mottagaren är den som ska ta initiativet med leksaken och gärna bolla och finta för att väcka hundens intresse. Observera docka att godis och leksak inte får bli huvudändamålet utan bara bara ska hjälpa till att öppna kontakten med mottagaren. Under de första vandringarna tillsammans på sträckan stannar alla tre vid slutet av sträckan och mottagaren engagerar sig med hunden medan föraren är passiv. Det är viktigt att mottagaren agerar så att hunden upplever henne/honom som ytterst intressant.
 
Nästa steg är att mottagaren går sträckan ensam tillsammans med hunden. Vid slutet av sträckan ser mottagaren till att hälla en aktiv kontakt med hunden och kopplar loss. Mottagaren tränar nu också på att hunden ska sitta vid hans vänstra sida med bibehållet intresse. Hunden ska också vänjas vid att bli klappad av mottagaren och helst tycka att det är angenämt. 
 
Det är viktigt att hunden inte får chansen att återvända till föraren utan kommando, vilket är lättast att träna innan man låter hunden träna själva springandet. Behövs det får mottagaren engagera hunden i någon lek för att förstärka kontakten med hunden.
 
När hunden visar att den gärna är hos mottagaren kopplas den igen och följer med mottagaren tillbaks till föraren.
 
De här övningarna, och då särskilt koppla loss övningarna, kan gärna upprepas några gånger innan man låter hunden få springa. Hunden ska kunna uppehålla sig hos mottagaren av rent intresse utan att hela tiden hållas fast i halsbandet. Fasthållandet leder oftast till att hunden tjuvstartar när mottagaren sedan släpper halsbandet.
 
Träna in sträckan, intensiteten och ingången.
Själva springandet påverkas av retningar genom att mottagaren springer ifrån hunden och ropar på den.
 
Springandet i budföringen är ett av de få beteenden där intensiteten skall vara hög redan vid inlärningen. Det är svårt att höja farten efter hand.
 
Kontakten med mottagaren i slutet av sträckan är sluthandlingen och förstärkningen. Vid inlärningen ska mottagaren självklart använda sig av de påverkningar hunden redan kan d.v.s. ”hit”, ”fot”, ”sitt” och ”bra”.
 
Startkommando får inte användas förrän hunden förstår vad det är den ska göra. Hunden ska kunna springa hela sträckan i full fart och vis slutet av sträcka söka kontakten med mottagaren innan kommandot läggs på. Annars kan kommandot lätt få betydelsen att springa mållöst vart som helst.
 
Vid första övningen av sändandet skall sträckan åter vandras en eller flera gånger och kontakten med mottagaren ska vara god.
 
Första sändandet
Föraren håller hunden i halsbandet och kastar föremålet till mottagaren, men är i övrigt passiv.Mottagaren springer och ropar glatt några gånger på hunden och kan gärna kasta upp och fånga föremålet under vägen, stannar vid sträckans slut, vänder sig om och ropar en sista gång på hunden.
 
Under tiden ska hunden stå upp hos den passiva föraren. Föraren ska inte försöka uppmuntra hunden, det leder bara till att hundens koncentration störs och intresset för mottagaren minskar och det är ju inte vad vi vill åstadkomma.
 
Om hunden gör försök att komma loss för att rusa efter, får detta absolut inte dämpas, eftersom det är nu grunden läggs för ett högt tempo.
 
När mottagaren stannar släpps hunden utan kommando, Hunden ska nu bara uppleva retningen, genomföra handlingen och komma till målet och förstärkningen.
 
Om det behövs kan mottagaren använda kommandot ”fot” och ”sitt”. Kommer hunden in och sätter sig självmant vid sidan direkt skall givetvis inga kommandon användas utan hunden ska få fysisk kontakt direkt och först därefter förstärkning. Det är ingen brådska att ge godbiten.
 
Hunden ska nu ta upp den inlärda kontakten och uppehålla sig hos mottagaren utan att behöva hållas fast. Försöker hunden genast återvända ska den hindras med ”nej” och ges förnyad kontakt. Det är mottagaren som ska bestämma när hunden ska få springa.
 
 Återsändandet sker på samma sätt som sändandet. Mottagaren blir passiv, hunden ska stå upp och hållas i halsbandet. Föraren ropar, springer ett par steg, vänder sig om och ropar igen. Nu släpps hunden och det är föraren som påverkar hunden att komma in direkt.
 
När övningen är slut tar förare, hund och mottagare kontakt med varandra innan de skiljs åt.
 
Lägga på kommandot ”marsch”
När hunden klarar att springa 30-meterssträckan utan att tveka och med hög intensitet lägger vi på kommandot ”marsch”. 
 
Efter kontakten startar de första sändandet, där mottagaren stå på för hunden lämpligt avstånd. När föraren kommenderar ”marsch” ska mottagaren göra upprepade ruscher bort från hunden.
Hunden ska stå upp och hållas i halsbandet. Föraren håller fast hunden i halsbandet och släpper den inte förrän på det tredje ”marsch”-kommandot. Om hunden blir ivrig får den absolut inte dämpas!
Mottagaren tar emot hunden på samma sätt som i tidigare övningar. Återsändandet utförs på samma sätt som sändandet men med ombytta roller.
 
Den fortsatta träningen
De närmast följande övningarna genomförs på samma sätt. Så småningom minskar man antalet vandringar av sträckan före sändandet så att hund och förare bara går fram till mottagaren en enda gång och hälsar före sändandet och föraren går sträckan med hunden en enda gång från mottagaren till startpunkten. Däremot ska ”flocken” alltid återförenas på träningarna. Man kan givetvis låta hunden springa sträckan ett par gånger fram och åter innan flocken återförenas. Se bara upp med att hunden inte hinner tappa intensiteten i springandet.
 
Budföringssträckans längd förlängs successivt så att hunden kan springa fram och åter med hög intensitet på en 100-meters sträcka. Sittande vid ingång och start
När hunden är säker på marschkommandot och springer sträckan säkert är det dags att träna in sittande vid ingång och start. Ingången skall se ut som vid inkallning, d.v.s. hunden skall vända upp mot förarens/mottagarens vänstra sida och sätta sig snabbt och rakt och sitta kvar medan den blir klappad och invänta marschkommandot. Om hunden inte kan ingången sedan tidigare skall den tränas in separat. Detsamma gäller start från sittande. Hunden bör sedan tidigare kunna ”sitt, stanna kvar”.
 
Störningar
När hunden kommit så långt är det dags att lägga in störningar i form av skottlossning när hunden passerat halva sträckan. Tänk på att i början placera skytten långt från ”stigen”, c:a 50 meter, och så att vinden ligger från ”stigen” mot skytten. Minska successivt avståndet till skytten till c:a 20 meter. Hunden ska också tränas så att den klarar störningar i form av fler människor och hundar inom synhåll från sträckan.
 
Till slut ett litet tips.
Ge akt på hunden före sändandet och passa på att sända hunden när du ser att den är koncentrerad på mottagaren.
 
  
 Vanja Sundqvist