Klickerträningens grundfärdigheter

En grundfärdighet, inom klickerträningen, är ett beteende som kan användas i flera olika övningar för framtida träning, antingen enskilt eller i kombination med andra grundfärdigheter. Alla grundfärdigheter ska hunden kunna erbjuda spontant, d.v.s. utan några som helst kommandon. Det är i hundens arkiv man kan hämta de färdigheter/beteenden som man kan komma att behöva i en övning.

Grundfärdigheterna är 19 till antalet och listan ser ut så här:

1. Fokus
2. Targeting
3. Sitt
4. Bakdelskontroll
5. Utgångsställning
6. Inkallning
7. Gå + se upp (kontakt)
8. Ligg
9. Stå
10. Bli (bli kvar i position, hålla position)
11. Doggi-Zen (kvalitetssäkring, externbelöning)
12. Hålla fast
13. Släppa
14. Kryp
15. Skall
16. Hopp
17. Luktdiskriminering
18. Följa spår
19. Ta kontakt med person/figurant

Nedan några exempel på hur grundfärdigheter representeras i olika tävlingsmoment.
Ta t.ex. Apportering. Hur ser det färdiga tävlingsmomentet ut?

APPORTERING
Utgångsposition
Spring ut mot föremålet
Grip föremålet
Spring tillbaka till föraren med föremålet fast i munnen
Vid föraren inta utgångsposition med apportbocken fast i munnen
Avlämnande
I detta moment finns det många grundfärdigheter. Utgångsställning, Hålla fast, Inkallning, Släppande.
Om nu hunden kan alla dessa grundfärdigheter separat blir det ju betydligt lättare att komma fram till slutprodukten genom att kedja ihop dessa till helheten, tävlingsmomentet “Apportering”.

Ni kan säkert själva hitta beståndsdelar från grundfärdigheterna ovan i alla förekommande moment, t.o.m. inom skyddshundsträningen. Ta t.ex. Bevakning av figurant.

SÄNDANDE FÖR BEVAKNING:
Springa fram till figurant
Skälla / Bli (Bevaka)
Kontroll på hunden (Utgångsställning)

Vilka grundfärdigheter ser vi i det momentet? GF 19, 10, 15 och 5.

Om nu hunden har alla dessa grundfärdigheter förstår ni att även i detta moment blir det helt klart lättare att kedja ihop helheten om alla grundfärdigheter redan finns klara, grundfärdigheter som hunden kan till 100%.

Grundfärdigheterna kan jämföras med bokstäverna i alfabetet när det gäller hundträning. Detta är grundläggande färdigheter som flera färdiga moment bygger på, t e x sitt, stå, ligg, utgångsposition, targeting osv. När hunden har alla grundfärdigheterna på repertoaren kan du relativt enkelt vidareutveckla dessa till färdiga lydnads- och bruksmoment.

När man skall starta träningen av en ny hund är det bättre att fokusera på grundfärdigheterna i början än att stirra sig blind på momenten i klass 1. Så snart grundfärdigheterna är på plats kan du gärna börja direkt på elitmomenten om du så önskar!

Om du också vill träna vardagslydnad, cirkuskonster, servicehund eller agility bör hunden ha ett brett spektrum av grundfärdigheter.

Ett grundfärdighetsschema kan med fördel användas som arbetsplan. Då kan du kryssa i allt eftersom hunden lär sig en ny grundfärdighet.

Om du jobbar med klickerträning skall hunden kunna utföra alla grundfärdigheterna frivilligt, utan hjälp eller kommando. Senare sätter vi på kommandon där vi behöver det. Men också om du tränar på andra sätt kan du ha nytta av att tänka grundfärdigheter innan du börjar jobba med de färdiga momenten.

Hoppas detta gav er alla lite att fundera på.

Kom igång med klickerträning

Inget nytt
Klickerträning är inget nytt, utan bara ett slanguttryck för operant betingning, en beteendevetenskapligt utvecklad inlärningsteori, med B.F. Skinner som upphovsman. Även Pavlov finns med på ett hörn. Att teorin haft sådan framgång under senare tid, beror på att i första hand hundtränare tagit till sig tekniken, då inlärningen underlättas avsevärt i jämförelse med den vanliga kommandobaserade träningen.

Att komma igång
Börja inte med att försöka bli av med oönskade beteenden. Börja i stället med några bra saker du vill att hunden ska lära sig. Gör anteckningar (kylskåpsdörren är en bra plats.) Skriv ner vad hunden kan från början. Anteckna sedan någon gång om dagen vad ni uppnått med varje beteende. Du kommer att bli förvånad över framstegen! Belöna DIG SJÄLV för dem. Här följer några enkla tips om hur man kommer igång.

Klick = belöning
Tryck ner och släpp upp den fjädrande änden av klickern, så att man hör ett dubbelklick. Ge godis, små bitar. Använd något mycket gott i början, t ex små bitar av grillad kyckling, korv, eller hemlagat levergodis. Torrfoderkulor duger inte! Upprepa till du märker att hunden reagerar på klicket, och förväntar sig en belöning.

Timing
Klicka JUST NÄR hunden gör det du önskar, inte efteråt. Tidpunkten för klicket är avgörande. Bli inte orolig om hunden avbryter beteendet när han hör klicket - det är helt OK. Klicket avslutar beteendet. Sedan får hunden godis - där är “timingen” oviktig.

Börja med lätta övningar
Klicka när hunden gör något du uppskattar. Välj något lätt till att börja med, något som hunden gärna gör spontant och som du vill uppmuntra. (T ex tittar upp på dig, sitter, kommer emot dig, rör vid din hand med nosen, lyfter en tass, går bredvid dig).

Inga dubbelklick
Inga dubbelklick. Om hunden lyckas särskilt bra och du vill belöna extra, klicka ändå bara en gång, men ge en “jackpot” efter klicket i form av en handfull godis och mycket beröm.

Korta pass
Träna i korta pass. Man lär sig mycket mer under tre femminuterspass än under en timmes tråkigt harvande. Man kan få påtagliga resultat, och lära sin hund många nya saker bara genom att få in några få klick dagligen då och då i vardagliga situationer. Det är i pauserna som inlärningen sker!

Träna bort problembeteenden
Få bort problembeteenden genom att belöna rätt beteende. Klicka när valpen gör ifrån sig utomhus. Klicka för tassar på marken, inte på gästerna. Istället för att gräla när hunden skäller, klicka när den är tyst. Bota koppeldragande med att klicka och belöna de ögonblick kopplet råkar slakna. - Läs även under “skvallerträning”.

Undvik koppel
Klicka för spontana (eller oavsiktliga) rörelser i rätt riktning. Du kan locka hunden till den rörelse eller ställning du tänkt dig, men tvinga inte, dra inte, håll inte hunden. Arbeta utan koppel. Behövs ett koppel för att du ska känna dig säker, fäst då kopplet runt armen eller i bältet; använd det inte som hjälpmedel.

Klicka för det lilla
Vänta dig inte det färdiga, perfekta beteendet direkt. Klicka och belöna små steg i rätt riktning. Vill du att hunden ska sitta och den börjar sänka bakdelen - klicka. Vill du att den ska komma på inkallning och den tar några steg i din riktning - klicka för det.

Öka kraven - shaping
Öka kraven stegvis. Så snart du fått ett bra resultat - när hunden spontant lägger sig, kommer emot dig, sitter upprepade gånger - börja be om mer. Vänta ett slag, tills hunden ligger litet längre, kommer litet närmare, sätter sig litet snabbare, innan du klickar. Det är detta som kallas “shaping“, att forma, eller skapa ett beteende.

Lägg in retning - kommandoord
När hunden lärt sig att utföra något för klicket kommer den att göra detta spontant, för att försöka få dig att klicka. Nu är det dags att lägga in den retning som ska utlösa beteendet, som t ex ett ord (”kommando”) eller ett handtecken. Klicka nu bara när beteendet utförs i samband med den retning du valt (Säg “sitt” - hunden sitter - klick!). Omvänt - nonchalera hunden för beteendet när det inte föregåtts av retningen. (Klicka inte när hunden sätter sig spontant).

Inte olydig
Kommendera inte hunden hela tiden - klickerträning baseras inte på kommandon. Hunden är inte “olydig” om den inte reagerar på ett kommando, den har helt enkelt inte förstått.
Försök hitta andra sätt att lära in kommandot och klicka för det önskade beteendet i lättare situationer.

Alltid till hands
Ha alltid en klicker till hands och “fånga” kul beteenden som t ex att ”buga”, backa några steg eller lyfta en tass. Man kan klicka för många olika beteenden, närhelst de dyker upp, utan att förvirra hunden. Har man fler hundar än en bör man skilja dem åt när man tränar och låta dem turas om.

Endast positivt
Om du blir arg ska du lägga undan klickern. Blanda inte bannor, koppelryck och korrigeringsträning med klickerträning, hunden tappar bara förtroendet för både dig och klickern.

Perfekt timing
Har du ingen framgång med ett speciellt beteende klickar du antagligen för sent. Perfekt timing är viktigt. Be någon annan att titta på och kanske klicka åt dig några gånger.

Ha kul! Klickerträning är ett fantastiskt sätt att berika din relation till hunden på …

Vilka framsteg har du gjort med hjälp av klicker? Skriv och berätta!

Vanja Sundqvist

Använda nosen till spår

Använda nosen till spår
Hundens har en fantastisk nos. De flesta hundar uppskattar att få lösa olika uppgifter med hjälp av sitt luktsinne. Hunden har till exempel förmågan att avgöra åt vilket håll en lukt blir starkare eller svagare och kan på så vis avgöra åt vilket håll ett spår går.

Att ”spåra” kallar man det för när hunden med nosen i backen följer lukt efter en människa eller ett djur. Här får du tips om hur du kan börja träna din hund i personspår.

Medhjälpare i början
De första gångerna du låter hunden följa ett personspår kan du gärna använda en medhjälpare. Medhjälparen ska antingen gå iväg och gömma sig eller hålla i hunden när du själv går och gömmer dig.

En av er gör alltså ett tydligt avstamp (genom att skrapa med fötterna i backen de första meterna) innan den försvinner och fortsätter rakt in i skogen cirka 50 - 100 meter. Där sätter sig personen bakom en stor sten eller liknande. Se till att den som går iväg har vinden i ryggen. Kommer vinden rakt framifrån kommer hunden antagligen inte att spåra efter personen utan lyfta nosen upp i luften och försöka följa den doft som vinden transporterar med sig.

Kroppsdoften ska ramla ned
Den som gömmer sig kommer få sitta gömd en bra stund. Det tar minst tio minuter för en människas kroppsdoft att ”ramla” ned på marken. Innan dess svävar doften runt i luften vilket faktiskt gör det svårare för hunden att följa ett helt färskt spår jämfört med ett som legat i mellan tio och tjugo minuter.

När det gått tio minuter efter att spårläggaren försvunnit går du med hunden till den punkt där hunden senast såg personen = avstampet. Där låter du hunden ta över. Säg ”spår” samtidigt som du för ned handen mot marken.

Hjälp inte hunden
Nu har du givit hunden ett arbete att lösa självständigt. Den vanligaste anledningen till att en hund misslyckas med ett spår är att föraren försöker ”hjälpa till” när hunden verkar ha tappat bort sig. Försök därför vara så passiv som möjligt och låta hunden få klura upp situationen själv. Eventuellt kan du gå några meter tillbaka där du vet att hunden hade spåret men försök sedan inte att styra hundens arbete mer. Kom ihåg att det är hunden som har näsan av er två. För dig är det svårt att veta hur vinden har påverkat spåret.

Korsa inte spåret
När hunden spårat upp den gömda personen ska det förstås bli fest så att hunden känner att det lönar sig att spåra. De flesta hundar blir lugna av att ha ansträngt sig med denna typ av hjärngympa men andra tycker det är så vansinnigt kul att spåra att de går upp i stress och blir virriga. Anpassa därför festen efter hur just din hund reagerar.

Vill du gå vidare och göra det hela lite mer avancerat kan du lägga spåret själv. Gör som tidigare, markera för dig själv var spåret börjar och gå därefter rakt ut i skogen ca 30-50 meter och lägg där ifrån dig ett smarrigt tuggben, matskål eller någon leksak som hunden verkligen gillar.

Sväng mjukt
Kom ihåg att gå en stor lov tillbaka så att du inte korsar dina egna spår och gör det svårt för hunden att förstå år vilket håll du egentligen har gått. Låt spåret ligga i ungefär tio minuter innan du låter hunden börja. Led sedan fram hunden till ”startpunkten” uppmärksamma den på marken innan du överlåter åt hunden att lösa uppgiften.

De första gångerna kan spåret vara rakt men därefter kan du börja med att göra mjuka svängar. Ett annat sätt att försvåra det hela är att låta spåret ligga mycket längre tid innan hunden får börja jobba.

Lycka till!

Vanja Sundqvist

Nosaktivering - sök

Använda nosen till sök
För människan är synen det främsta sinnet. Hunden däremot lever i en värld av lukter. När hunden lyfter nosen i vädret för att fånga en lukt från ett föremål eller en människa kallas det för att hunden ”söker”.

Här får du tips om två olika sökövningar du kan göra med din hund.

Leta godis utomhus
Koppla upp hunden vid ett träd om den inte kan ”sitt och stanna kvar”. Visa hunden att du har godis i händerna. Gå därefter en liten bit bort från hunden och visa tydligt att du lägger ut godis på och runt en knölig stubbe. Gå tillbaka, visa att dina tomma händer och säg åt hunden att leta. Om ni inte gjort övningen innan kanske hunden ser alldeles frågande ut och då får du hjälpa den lite på traven genom att slå lite med handen på stubben i närheten av godbiten men var ”snål” med hjälpen.

Du kan också blanda in lite balansträning i denna övning. Lägg godiset uppe på och runt en stor sten eller en rotvälta, som hunden måste klättra upp på för att kunna nå samtliga godbitar.

Uppåt är svårt
Att nosa uppåt är svårt, anledningen är att hunden är ”programmerad” att nosa längs marken. Att stoppa in ett antal godbitar högt som lågt i barken på en tall eller björk blir därför en större utmaning än vad man skulle kunna tro.

Hittar du ett kraftigt träd med lågt sittande grenar kan du gömma godiset så att hunden får sträcka sig upp i trädet, ja till och med klättra upp på någon gren för att nå det. Var noga med att assistera om hunden skulle få svårt med balansen.

Tappa handsken
Gå på stigen och tappa ett föremål som hunden tycker är intressant bakom dig. Gå ett par steg till innan du stannar upp. Själv brukar jag visa min nakna hand och säga ”Var är handsken?”

Eftersom handsken ligger en dryg meter bakom dig kommer hunden snart att upptäcka den. Beröm hunden stort oavsett om den bara visar på föremålet eller om den lyfter upp den. Låt det förbli mycket lätt att hitta föremålet ett tag till.

Öka avståndet
Genom att upprepa övningen många gånger lär du hunden att dina ord ”var är handsken” betyder att den ska vända sig om för att hitta handsken.

Försvåra genom att ”tappa” föremålet och gå allt längre ifrån det innan du talar om för hunden att du åter förlorat det. På en grusvägg med en grässträng i mitten kan föremålet även hamna så att det döljs lite eller helt av gräset.

Aktivering i stället för promenad

Då hundens jaktbeteende till stor del består av samarbete och rollfördelning mellan flockkamrater kan man täcka hundens behov genom lek och dressyrövningar. En välaktiverad sällskapshund behöver därför inte jaga efter vilt, bilar eller annat otillåtet -ett surrogat för jakten utför den med husse eller matte när de t ex tränar agility eller apportering.

Vi oroar oss när vi har ont om tid och inte hinner gå tillräckligt många/långa promenader med hunden. Istället för att oroa oss borde vi ge hunden flera korta pass av stimulans.

Dessvärre kräver det mer av oss hundägare. Att kunna använda fantasin till att hitta på något att göra för att sedan kunna entusiasmera hunden till övningen. Det är lättare att bara ta en promenad med hunden - hunden lös framför oss i sin värld, vi bakom hunden, i våra egna tankar.

Därför väntar vi länge, kanske många timmar, alldeles i onödan, tills vi äntligen hittar den där luckan, som gör det möjligt för oss att ta en rask promenad med hunden.

Förslag till aktivering
- Kroppshantering såsom “massage” och/eller allmän skötsel av hunden (pälsvård, kloklippning, tandvisning)

- Lydnadsträning av gamla inlärda moment med ökade krav och störningar

- Nyinlärning av lydnadsmoment - alltid i störningsfri miljö

- Sökövningar - godis, föremål eller apporter

- Spårövningar - människor, eftersök

- Balansövningar

- Trick

En stund kroppshantering då hunden tränas att ligga stilla medan vi masserar eller sköter om tänder, tassar och päls. Vi kan lära hunden något nytt cirkustrick eller träna en lydnadsövning. Vi kan gå ut på tomten eller gatan för en kort stunds träning, där vi ställer krav på koncentration och kontakt. Denna träning ger ofta mer för både hund och hundägare än en halvtimmes rask promenad då hunden är lös. Övningarna skapar också en bättre kontakt hund och hundägare emellan.

Ha så kul med din fyrbente vän!

Vanja Sundqvist

Tips på lekar för dig och din hund

Givetvis kan man hitta på vilka lekar som helst med sin hund bara den uppskattar dem. Problemet är att vi vuxna brukar ha lite dålig fantasi när det kommer till att leka. Kanske ligger det en del sanning i påståendet att ”man slutar inte leka för att man blir gammal utan man blir gammal för att man slutar leka”.

Söklekar
En hund som får all belöning direkt ur handen blir snabbt lat och/eller uttråkad. Låt hunden jobba mer för belöningen. En ”söklek” i sig kan vara en belöning för en hund som gillar att jobba. För en annan hund blir ett gömt föremål belöningen medan en tredje uppskattar att få leta godbitar. Sökleken går att variera i det oändliga. Ibland gömmer du bara en sak som hunden får leta efter på ett stort område. Nästa gång får hunden leta efter pyttesmå godisbitar i en liten ruta.

Hitta spunk
Precis som Pippi Långstrump kan du som hundägare leta efter något som du själv inte riktigt vet vad det är. Uppträd ungefär som när du letar svamp. Du väcker nämligen hundens intresse om det är du som hittar spännande saker på promenaden. Det du hittar kan vara allt ifrån pinnar, kottar och bortappande vantar till mat och leksaker. Ibland låter du hunden dela det du hittat med dig. Andra gånger behåller du ditt byte för dig själv.

Knuffleken
Många hundar älskar att leka knuffleken. Det är en fysisk lek som brukar få hunden att spontant söka kontakt. Knuffar du iväg din hund blir oftast reaktionen att den kommer tillbaka till dig. Då har du lyckats skapa ett beteende som du gärna kan belöna. När du leker knufflekar med din hund är det viktigt att tänka på att ha ett avslappnat kroppsspråk så att hunden inte uppfattar dig som dominant.

Smyglekar
Att långsamt smyga på sin hund för att sedan kasta sig över den tycker de flesta hundar är skoj. Om man börjar smyga en bit bort och spänner ögonen i den på ett busigt sätt kan man riktigt se hur det spritter i hunden av förväntan över vad som komma skall.

Kamp/draglekar
Om du knyter ett föremål i ett snöre blir det lättare att sätta fart på jaktlusten hos hunden. Försök att låta föremålet imitera en hare när du drar det över marken. Om hunden gillar att kampa kan du låta hunden få tag på föremålet och dra lite i det.

Förutom att du genom föreslagna lekar får en fin kontakt med din hund kan du också använda lekarna för att framkalla och belöna önskade beteenden. I sökleken kan du när hunden letar lägga på kommandot ”leta”. Genom spunkleken får du inkallningen om du belönar och lägger på kommando när hunden spontant kommer till dig för att se efter vad du hittat. I kampleken kan du till exempel öva in ”loss” eller ”släpp” i samband med att hunden släpper föremålet.

Ha så kul med din hund!

Berätta gärna om andra lekar du brukar leka med din hund!

Vanja Sundqvist