Kurser och aktiviteter sommaren 2008

maj 30, 2008

Under juni, juli och augusti 2008 kommer jag att ha kurser i hundaktivering, spår och lydnad på olika nivårer.

Kurserna kan förläggas till dagtid eller kvällstid, vardagar och helger, det bestämmer du.
Kursstarterna blir rullande vartefter tillräckligt antal deltagare anmält sig.
Först till kvarn …

Kurser sommaren 2008
Valpkurs – för valpar från 9 veckor 5 gånger
Lydnadskurs – nybörjare unghund och vuxen 5 gånger
Lydnadskurs – fortsättning 5 gånger
Tävlingslydnad – klass 1 och apell 5 gånger

Aktiveringskurs – 5 gånger eller helgkurs
Spårkurs nybörjare – 5 gånger eller helgkurs
Spårkurs fortsättning – 5 gånger eller helgkurs
Spårutvecklingskurs – 5 gånger eller helgkurs

Budföring – 5 gånger eller helgkurs
Uppletande – 5 gånger eller helgkurs

Priset för alla ovannämnda kurser är 400 kr per deltagare och betalas vid kursstart.
Kursplats är Båsbo Fagernäs

Är ni en grupp som vill att jag kommer till er och håller kurs går det givetvis bra i mån av tid.
Det finns även möjlighet till privat kurs som du kan dela med en kompis.

Anmäl dig via e-post där du anger ditt namn, e-post och telefonnummer, hundens ras, kön och ålder, och vilken kurs du vill gå.

Hundkonsult Vanja Sundqvist
Utdelningsadress: Båsbo Fagernäs
Postadress: 643 96 JULITA
Telefon: 0150-910 19
Mobil: 076-846 25 18
   
E-post:
Skriv ett meddelande HÄR
 
Hitta hit: Karta Båsbo Fagernäs

Bruksgrenen Rapport

maj 28, 2008

Rapporthundens ursprungliga användningsområde var i militär verksamhet för att upprätthålla kontakten mellan olika förband genom att meddelanden skickades med hunden. Det finns många fantastiska historier att läsa om dessa hundars bravader framförallt från första världskriget.
 
Kort beskrivning av rapportgrenen
Tävlingsgrenen rapport bygger på det ursprungliga arbete som hundarna under kriget utförde. Rapporthunden ska så snabbt som möjligt springa mellan två förare som befinner sig på olika stationer. Den ska vara tyst för att inte röja stationen för ”fienden” och den ska klara störningar i form av skottlossning och andra hundar utefter sträckan.
 
Varje tävlingsekipage består av en hund och två förare. Huvudföraren är den förare som tävlar med hunden i de övriga momenten lydnad och uppletande. Hjälpföraren är vanligen en familjemedlem eller någon annan person som hunden är bekant med och har en relation till. 
 
I den högsta klassen, elitklass, ska hunden springa totalt fyra sträckor mellan olika stationer.
 
 
 
En av förarna stannar på A-stationen medan den andra föraren tar hunden med sig till B-stationen som är belägen 1100 meter från A. De tävlande väljer själva vilken av förarna som ska stanna på A-stationen. 
 
Hunden skickas från B till A och föraren på B-stationen går därefter 400 meter till C-stationen. Den andra sträckan som hunden ska springa är mellan A och C, d.v.s. 1500 meter. Hunden skickas därefter tillbaka till A-stationen och föraren på C-stationen gör en sista förlängning på 500 meter till D-stationen. Den fjärde och sista sträckan som hunden springer från A till D är alltså 2 km. Elitklasshundarna springer totalt  6,1 km. 
 
Rapporttävlingen
Tävlingen börjar med lottning av startordning. Efter lottningen beger sig de tävlande till A-stationen där det finns uppbindningsplatser utmärkta med startnummer.
 
När förarna har satt på sina hundar tjänstetecken och bundit upp dem vid sina uppbindningsplatser så kallas de fram till startplatsen av tävlingsledaren. Startplatsen brukar vara 50-100 meter från uppbindningsplatserna. Det förekommer att domarna går runt vid uppbindningsplatserna och kontrollerar att hundarna är tysta medan tävlingsledaren informerar de tävlande om officiell tävlingstid så att de tävlande kan ställa om sina klockor efter den angivna tiden.
 
Stationernas uppbyggnad

På varje station finns det alltså en tävlingsledare som går i genom stationsområdets uppbyggnad. Innan hunden skickas ska den gå fot på en 20 meter lång framföringssträcka fram till starten. Vid tjuvstart ska hunden kunna kallas tillbaka innan den passerat 10-metersgränsen. Stationsområdet är 50 meter från starten. Framföringssträckan, startpunkten, 10-metersgränsen och 50-metersgränsen är utmärkta och det är dessa märkningar som tävlingsledaren går i genom.
 
Bakom uppbindningsplatserna brukar tävlingsledningen anvisa uppvärmningssträcka. Framföringssträckan är 20 meter. Om hunden tjuvstartar måste den återkallas inom 10 meter, i annat fall diskvalificeras den. Från startpunkten är det 50 meter till stationsgränsen. När man tar emot hunden är det först vid den gränsen som man får ropa på hunden. Om man ropar innan hunden kommit innanför stationsområdet erhålls max betyg 9. Vid sändande måste hunden passera stationsgränsen inom 1 minut. Om hunden har passerat stationsområdet och kommer tillbaka innanför gränsen så får den inte sändas om.
 
 
 
Utmarsch till B-stationen
På tävlingsledarens order hämtar de tävlande sina hundar går gemensamt ut till B-stationen. Hundarna går då i startnummerordning. En tävlingsledare och en domare stannar på A-stationen och en tävlingsledare och en domare går med ut. Den förare som ska stanna kvar på A-stationen kan följa med fram till startpunkten. 
 
Förutom tävlingsledare och domare följer två skyttar med den ”karavan” som ska gå mot B-stationen. Skyttarna stannar utefter sträckan. Skyttarna står ca 30 meter från sträckan och avlossar skott för varje hund som passerar. En skytt står normalt placerad 300-400 meter från A-stationen och den andra på ungefär samma avstånd från B-stationen.
 
 Framföringen och starten
När hundarna och de förare som gått ut kommit fram till B-stationen binds hundarna upp vid sina platser på motsvarande sätt som vid A-stationen. Tävlingsledningen bestämmer starttiden och skriver ut tidlappar till var och en. Tiolappen lägger föraren i den rapporthylsa som hunden ska förses med innan den sänds. Hundarna skickas sedan med 3 minuters mellanrum. För den första hunden räknar tävlingsledaren ner: ”3 minuter – 2 minuter – 1 minut – 30 sekunder – 10 sekunder – 5 sekunder – skicka!” För övriga börjar nedräkningen vid 2 minuter. Det är dock tillåtet att ta loss sin hund och starta uppvärmning vid 3 minuter, d.v.s. när föregående hund skickas.
 
Hunden kan ha rapporthylsan på under hela tävlingen om man så önskar. Den kan annars sättas på innan framföringen eller vid sändandet. Om man väljer att sätta på rapporthalsbandet vid starten så måste det hållas dolt och får inte sättas på förrän tävlingsledaren kommenderar ”Skicka”.
 
Framme vid starten ska hunden sitta minst 30 sekunder, så det gäller att se till att man är framme innan tävlingsledaren säger ”30 sekunder”. Om man kommer fram för sent, så måste hunden ändå sitta i 30 sekunder innan den får skickas. Tävlingsledaren räknar då ned från 30 när man är framme vid starten men vid beräkning av hundens tid på sträckan utgår man från den tilldelade starttiden.
 
Bedömning
Betyget sätts utifrån stationsuppträdande och snabbhet. Idealtiden sätts utifrån den hund som har snabbaste tid totalt på samtliga sträckor. Tidsnerdragen räknas så att man får en halv betygsenhets nerdrag för varje intervall på 1 minut och 30 sekunder efter snabbaste hund. Följaktligen ger 1.30 – 3.00 efter snabbaste hund max betyg 9,5. Om man är 3.01-4.30 efter snabbaste hund erhålls max betyg 9,0 osv.
 
Mottagandet
Förarna på A-stationen får information om när hundarna ska skickas och tävlingsledaren brukar ropa när det är dags att komma fram till mottagningspunkten (starten) .
 
Förlängningen
 När samtliga hundar skickats förflyttar sig förarna på B-stationen till C-stationen. Ekipagen går på led i startnummerordning. Även tävlingsledare och domare följer med från B till C. 
 
Förr gick tävlingsledaren sist i ledet och droppade mjölksyra, som skulle fungera som spårförstärkare, i spåret, men detta slopades 2007.
 
Start och startordning på C-stationen
Tävlingsledningen på A-stationen får via kommunikationsradio eller mobiltelefon uppgift om när C-stationen är redo för mottagande. Tävlingsledaren på A-stationen informerar om starttider och lämnar ut tidlapparna till de tävlande. Sedan följer motsvarande procedur som på B-stationen.
 
Hundarna skickas alltid i den ordning de inkommit till stationen. Det innebär att om någon hund blivit omsprungen så ändras den ursprungliga startordningen.
 
Den tredje sträckan, från C-stationen till A-stationen, är den sträcka som rapporthundarna oftast har problem med att hålla tempot uppe. Ofta börjar hunden bli trött och den ska nu ut på en ”känd” sträcka, d.v.s. en sträcka utan förlängningar, som den redan sprungit en gång fast åt motsatta hållet. En rutinerad hund vet att A-stationen står stilla och att medan den tar sig ner till A så kommer den station som den lämnar att förflyttas. 
 
Den fjärde och avslutande sträckan
Förfarandet vid starten vid A-stationen på den fjärde sträcka är detsamma som för den andra sträckan. Tävlingsledningen på D-stationen får uppgift om när A-stationen är redo för start och lämnar ut tidlapparna till de tävlande. När den fjärde sträckan är avverkad och hundarna har kommit till D-stationen är specialmomentet avslutat och förarna återvänder med hundarna till A-stationen. Härefter följer uppletande och lydnad på samma sätt som för spår- och sökhundsgruppen.
 
För mer information om tävlingsgrenen läs Regler för officiella bruksprov (2007-01-01–2011-12-31) 
 


Budföring – inlärning

maj 28, 2008

Hur ser det färdiga momentet ut?


Hunden ska tillsammans med sin förare ta kontakt med en främmande person ”mottagare”. Därefter går föraren med hunden kopplad en sträcka i anvisad riktning, gör sedan helt om halt och kopplar loss hunden. På kommando skall hunden i raskt tempo springa till mottagaren och sätta sig vid dennes vänstra sida. Mottagaren skall klappa hunden och därefter sända den tillbaks till föraren.
 
Hunden ska också klara en störning i form av skottlossning då den befinner sig på halva sträckan. Skottlossning sker i båda riktningarna.
 
Beteenden, signaler och intensitet
De beteenden som ska påverkas är att spring fort och att ta kontakt. Bästa sättet att utlösa de önskade beteendena är att göra sig superintressant för hunden så att den vill ta kontakt och att ropa och röra sig bort från hunden. Hunden behöver stor motivation för att både springa och ta kontakt.
 
Planera övningarna
Bäst är att välja öppna platser såsom ängar och gräsplaner för övningarna. Undvik vägar och stigar under inlärningen. Det är lätt att budföringen blir situationsbunden. Hunden ska allti kunna se mottagaren. Undvik störningar under de första övningarna.
 
Skapa kontakt med mottagaren
Börja med att skapa en god kontakt med den som ska agera mottagare. I den första övningen hälsar mottagaren på hunden. Sedan går både föra, hund och mottagare den tänkta budföringssträckan på c:a 30 meter. Bäst effekt får man om man går sträckan flera gånger fram och tillbaks med hunden placerad  mellan förare och mottagare.
 
Mottagaren kan gärna visa hunden en godbit. Förare och mottagare kan kasta en för hunden åtråvärd leksak fram och tillbaka mellan sig under promenaden. Mottagaren är den som ska ta initiativet med leksaken och gärna bolla och finta för att väcka hundens intresse. Observera docka att godis och leksak inte får bli huvudändamålet utan bara bara ska hjälpa till att öppna kontakten med mottagaren. Under de första vandringarna tillsammans på sträckan stannar alla tre vid slutet av sträckan och mottagaren engagerar sig med hunden medan föraren är passiv. Det är viktigt att mottagaren agerar så att hunden upplever henne/honom som ytterst intressant.
 
Nästa steg är att mottagaren går sträckan ensam tillsammans med hunden. Vid slutet av sträckan ser mottagaren till att hälla en aktiv kontakt med hunden och kopplar loss. Mottagaren tränar nu också på att hunden ska sitta vid hans vänstra sida med bibehållet intresse. Hunden ska också vänjas vid att bli klappad av mottagaren och helst tycka att det är angenämt. 
 
Det är viktigt att hunden inte får chansen att återvända till föraren utan kommando, vilket är lättast att träna innan man låter hunden träna själva springandet. Behövs det får mottagaren engagera hunden i någon lek för att förstärka kontakten med hunden.
 
När hunden visar att den gärna är hos mottagaren kopplas den igen och följer med mottagaren tillbaks till föraren.
 
De här övningarna, och då särskilt koppla loss övningarna, kan gärna upprepas några gånger innan man låter hunden få springa. Hunden ska kunna uppehålla sig hos mottagaren av rent intresse utan att hela tiden hållas fast i halsbandet. Fasthållandet leder oftast till att hunden tjuvstartar när mottagaren sedan släpper halsbandet.
 
Träna in sträckan, intensiteten och ingången.
Själva springandet påverkas av retningar genom att mottagaren springer ifrån hunden och ropar på den.
 
Springandet i budföringen är ett av de få beteenden där intensiteten skall vara hög redan vid inlärningen. Det är svårt att höja farten efter hand.
 
Kontakten med mottagaren i slutet av sträckan är sluthandlingen och förstärkningen. Vid inlärningen ska mottagaren självklart använda sig av de påverkningar hunden redan kan d.v.s. ”hit”, ”fot”, ”sitt” och ”bra”.
 
Startkommando får inte användas förrän hunden förstår vad det är den ska göra. Hunden ska kunna springa hela sträckan i full fart och vis slutet av sträcka söka kontakten med mottagaren innan kommandot läggs på. Annars kan kommandot lätt få betydelsen att springa mållöst vart som helst.
 
Vid första övningen av sändandet skall sträckan åter vandras en eller flera gånger och kontakten med mottagaren ska vara god.
 
Första sändandet
Föraren håller hunden i halsbandet och kastar föremålet till mottagaren, men är i övrigt passiv.Mottagaren springer och ropar glatt några gånger på hunden och kan gärna kasta upp och fånga föremålet under vägen, stannar vid sträckans slut, vänder sig om och ropar en sista gång på hunden.
 
Under tiden ska hunden stå upp hos den passiva föraren. Föraren ska inte försöka uppmuntra hunden, det leder bara till att hundens koncentration störs och intresset för mottagaren minskar och det är ju inte vad vi vill åstadkomma.
 
Om hunden gör försök att komma loss för att rusa efter, får detta absolut inte dämpas, eftersom det är nu grunden läggs för ett högt tempo.
 
När mottagaren stannar släpps hunden utan kommando, Hunden ska nu bara uppleva retningen, genomföra handlingen och komma till målet och förstärkningen.
 
Om det behövs kan mottagaren använda kommandot ”fot” och ”sitt”. Kommer hunden in och sätter sig självmant vid sidan direkt skall givetvis inga kommandon användas utan hunden ska få fysisk kontakt direkt och först därefter förstärkning. Det är ingen brådska att ge godbiten.
 
Hunden ska nu ta upp den inlärda kontakten och uppehålla sig hos mottagaren utan att behöva hållas fast. Försöker hunden genast återvända ska den hindras med ”nej” och ges förnyad kontakt. Det är mottagaren som ska bestämma när hunden ska få springa.
 
 Återsändandet sker på samma sätt som sändandet. Mottagaren blir passiv, hunden ska stå upp och hållas i halsbandet. Föraren ropar, springer ett par steg, vänder sig om och ropar igen. Nu släpps hunden och det är föraren som påverkar hunden att komma in direkt.
 
När övningen är slut tar förare, hund och mottagare kontakt med varandra innan de skiljs åt.
 
Lägga på kommandot ”marsch”
När hunden klarar att springa 30-meterssträckan utan att tveka och med hög intensitet lägger vi på kommandot ”marsch”. 
 
Efter kontakten startar de första sändandet, där mottagaren stå på för hunden lämpligt avstånd. När föraren kommenderar ”marsch” ska mottagaren göra upprepade ruscher bort från hunden.
Hunden ska stå upp och hållas i halsbandet. Föraren håller fast hunden i halsbandet och släpper den inte förrän på det tredje ”marsch”-kommandot. Om hunden blir ivrig får den absolut inte dämpas!
Mottagaren tar emot hunden på samma sätt som i tidigare övningar. Återsändandet utförs på samma sätt som sändandet men med ombytta roller.
 
Den fortsatta träningen
De närmast följande övningarna genomförs på samma sätt. Så småningom minskar man antalet vandringar av sträckan före sändandet så att hund och förare bara går fram till mottagaren en enda gång och hälsar före sändandet och föraren går sträckan med hunden en enda gång från mottagaren till startpunkten. Däremot ska ”flocken” alltid återförenas på träningarna. Man kan givetvis låta hunden springa sträckan ett par gånger fram och åter innan flocken återförenas. Se bara upp med att hunden inte hinner tappa intensiteten i springandet.
 
Budföringssträckans längd förlängs successivt så att hunden kan springa fram och åter med hög intensitet på en 100-meters sträcka. Sittande vid ingång och start
När hunden är säker på marschkommandot och springer sträckan säkert är det dags att träna in sittande vid ingång och start. Ingången skall se ut som vid inkallning, d.v.s. hunden skall vända upp mot förarens/mottagarens vänstra sida och sätta sig snabbt och rakt och sitta kvar medan den blir klappad och invänta marschkommandot. Om hunden inte kan ingången sedan tidigare skall den tränas in separat. Detsamma gäller start från sittande. Hunden bör sedan tidigare kunna ”sitt, stanna kvar”.
 
Störningar
När hunden kommit så långt är det dags att lägga in störningar i form av skottlossning när hunden passerat halva sträckan. Tänk på att i början placera skytten långt från ”stigen”, c:a 50 meter, och så att vinden ligger från ”stigen” mot skytten. Minska successivt avståndet till skytten till c:a 20 meter. Hunden ska också tränas så att den klarar störningar i form av fler människor och hundar inom synhåll från sträckan.
 
Till slut ett litet tips.
Ge akt på hunden före sändandet och passa på att sända hunden när du ser att den är koncentrerad på mottagaren.
 
  
 Vanja Sundqvist

 

 


Semesterboende med hund

maj 26, 2008

Att ta med hunden på semestern är härligt och det finns faktiskt både campingplatser, vandrarhem, stuguthyrare och hotell som välkomnar hundar. Här får du några tips på hur du hittar bra boende tillsammans med din hund under semestern!

Camping
Ska ni campa så tänk på att hålla hunden kopplad. Även om många gillar hundar, måste man respektera dem med hundrädsla. En bra idé kan vara att skaffa en krok och löplina så att hunden kan vara ute ”själv”.

www.camping.se kan man söka boende som välkomnar hundar och har hundbad. Tryck på ”sök” och välj  ”fler alternativ” och kryssa sedan i dina önskemål.

Vandrarhem
Det finns många vandrarhem som välkomnar familjer med hund.
Se hela listan här

Hotell
Av de hotell som välkomnar hundar, tar vissa ut en extra kostnad för hunden. Alla gör det dock inte, så ring runt och kolla innan ni bokar. Det är också viktigt att ni anger vid bokning att ni kommer med hund. Dessvärre är det oftast rum för rökare som också är djurrum, fråga när du bokar.

Annat att tänka på
Hunden får följa med i naturen, men under tiden 1 mars-20 augusti får den inte springa lös i skog och mark. Då är djurlivet som känsligast, och även den fredligaste lilla sällskapshund kan ställa till med stor skada genom sin blotta närvaro. Även under annan tid på året måste du ha din hund under sådan uppsikt att den inte kan skada eller störa djurlivet.

Hunden är inte välkommen överallt
Nöjesparker, sommarland och liknande barnfamiljsattraktioner har olika regler. Ring och fråga! Det finns några sommarland i Sverige som erbjuder hundburar i skuggan för besökarnas hundar. Till djurparker är hundar oftast inte välkomna, och tänk på att man inte kan ta med sin hund till naturskyddsområden.

hoppas att du får en härlig semester tillsammans med din hund!


Bo på vandrarhem med hund

maj 26, 2008

Här är en lista med vandrar hem som välkomnar hund

Blekinge

STF Vandrarhem Hanö
Tel: 0456-530 89 
STF Vandrarhem Karlshamn
Tel: 0454-140 40
STF Vandrarhem Karlskrona
Tel: 0455-100 20
STF Vandrarhem Karlskrona/Trossö
Tel: 0455-100 20
STF Vandrarhem Ronneby
Tel: 0457-263 00
STF Vandrarhem Tjärö Turiststation
Tel: 0454-600 63 

Bohuslän

STF Vandrarhem Kungälv
Tel: 0303-189 00 
STF Vandrarhem Rörbäck, Uddevalla
Tel: 0522-65 01 90
STF Vandrarhem Stenungsund
Tel: 0303-821 20
STF Vandrarhem Strömstad
Tel: 0526-101 93
STF Vandrarhem Tofta gård/Orust
Tel: 0304-503 80
STF Vandrarhem Wauglen/Kynnefjäll
Tel: 0524-320 15

Dalarna

STF Vandrarhem Avesta
Tel: 0226-806 23
STF Vandrarhem Borlänge
Tel: 0243-22 76 15
STF Vandrarhem Falun
Tel: 023-105 60  
STF Vandrarhem Fulufjällsbyn
Tel: 0523-109 10 
STF Vandrarhem Gesunda
Tel: 0250-215 95
STF Vandrarhem Grängesberg
Tel: 0240-218 30 
STF Vandrarhem Hedemora
Tel: 0225-71 13 50
STF Vandrarhem Leksand
Tel: 0247-152 50
STF Vandrarhem Malung
Tel: 0280-140 40
STF Vandrarhem Rättvik
Tel: 0248-56 109
STF Vandrarhem Snöå Bruk
Tel: 0281-240 18
STF Vandrarhem Sälen
Tel: 0280-820 40
STF Vandrarhem Särna/Björkhagen
Tel: 0253-103 08
STF Vandrarhem Särna/Turistgården
Tel: 0253-104 37
STF Vandrarhem Älvdalen
Tel: 0251-104 82

Dalsland

STF Vandrarhem Bengtsfors
Tel: 0531-610 75
STF Vandrarhem Ed
0531-101 91
STF Vandrarhem Kroppefjäll
Tel: 0530-203 60
STF Vandrarhem Färgelanda
Tel: 0528-199 90
STF Vandrarhem Håverud
Tel: 0530-302 75
STF Vandrarhem Åmål
Tel: 0532-102 05

Gästrikland

STF Vandrarhem Gävle I
Tel: 026-62 17 45
STF Vandrarhem Ockelbo
Tel: 0297-556 91
STF Vandrarhem Sandviken
Tel: 026-25 19 15

Gotland

STF Vandrarhem Hablingbo
Tel: 0498-48 70 70
STF Vandrarhem Lärbro
Tel: 0498-22 50 33  
STF Vandrarhem Stenkumla/Gutestugan
Tel: 0498-27 10 53
STF Vandrarhem Tingstäd
Tel: 0498-27 43 33, 0498-274 830

Halland

STF Vandrarhem Bråtadal/Svartrå
Tel: 0346-233 43

Hälsingland

STF Vandrarhem Edsbyn
Tel: 0271-344 62  
STF Vandrarhem Hovra
Tel: 0651-76 70 93 
STF Vandrarhem Hudiksvall
Tel: 0650-132 60
STF Vandrarhem Järvsö/Harsa
Tel: 0651-495 11  
STF Vandrarhem Rengsjö
Tel: 0708-10 29 66
STF Vandrarhem Söderhamn
Tel: 0270-42 52 33   
STF Vandrarhem Söderhamn/Växhuset
Tel: 0270-427 050

Härjedalen

STF Vandrarhem Ljungdalen
Tel: 0687-202 85, 0687-203 64  
STF Vandrarhem Sveg/Mysoxen
Tel: 0680-17 000
STF Vandrarhem Tänndalen/Skarvruet
Tel: 0684-221 11
STF Vandrarhem Tännäs
Tel: 0684-240 67
STF Vandrarhem Vemdalen
Tel: 0684-306 40 

Jämtland

STF Vandrarhem Arådalen, Åsarna
Tel: 0687-140 54
STF Vandrarhem Björkvattnet, Gäddede
Tel: 0672-230 24
STF Vandrarhem Persåsen
Tel: 0643-44 55 50
STF Vandrarhem Storvallen/Storlien
Tel: 0647-700 50
STF Vandrarhem Åre
Tel: 0647-301 38 
STF Vandrarhem Åsarna
Tel: 0687-302 30

Lappland

STF Vandrarhem Ammarnäs
Tel: 0952-600 45
STF Vandrarhem Arjeplog
Tel: 0961-612 10, 0961- 611 94 
STF Vandrarhem Hemavan
Tel: 0954-300 02 
STF Vandrarhem Saxnäs
Tel: 0940-700 44  
STF Vandrarhem Tärnaby/Åkerlundska Gården
Tel: 0954-109 20

Medelpad

STF Vandrarhem Borgsjö
Tel: 0690-200 75
STF Vandrarhem Liden
Tel: 0692-105 67
STF Vandrarhem Sundsvall
Tel: 060-61 21 19 

Norrbotten

STF Vandrarhem Kalix
Tel: 0923-107 33
STF Vandrarhem Pajala
Tel: 0978-741 80 
STF Vandrarhem Rantajärvi
Tel: 0927-230 00

Närke

STF Vandrarhem Hargebaden
Tel: 0583-77 05 56 
STF Vandrarhem Örebro
Tel: 019-31 02 40

Skåne

STF Vandrarhem Baskemölla
Tel: 0414-261 73
STF Vandrarhem Blentarp
Tel: 0416-243 77
STF Vandrarhem Gårdstånga, Flyinge
Tel: 046-520 87
STF Vandrarhem Haväng, Kivik
Tel: 0414-740 71 
STF Vandrarhem Hästveda
Tel: 0451-302 73 
STF Vandrarhem Hörby
Tel: 0415-148 30
STF Vandrarhem Höör
Tel: 0413-746 00
STF Vandrarhem Immeln
Tel: 0733-17 18 88.
Hemsida: www.immelnvikensfritid.se.
STF Vandrarhem Jonstorp/Kullabygden
Tel: 042-12 14 13 
STF Vandrarhem Landskrona
Tel: 0418-120 63
STF Vandrarhem Osby
Tel: 0479-318 30 
STF Vandrarhem Röstånga
Tel: 0435-297 00
STF Vandrarhem Skurup
Tel: 0411-53 60 61 
STF Vandrarhem Skåne Tranås
Tel: 0417-203 30
STF Vandrarhem Smygehuk
Tel: 0410-245 83 
STF Vandrarhem Tollarp
Tel: 044-31 00 2 
STF Vandrarhem Åhus
Tel: 044-24 85 35

Småland

STF Vandrarhem Asa
Tel: 0472-26 31 10
STF Vandrarhem Bergkvara
Tel: 0486-260 40
STF Vandrarhem Eksjö
Tel: 0381-361 80
STF Vandrarhem Gnosjö
Tel: 0370-33 11 15
STF Vandrarhem Jönköping/Huskvarna
Tel: 036-14 88 70
STF Vandrarhem Jönköping/Norrahammar
Tel: 036-610 75
STF Vandrarhem Klavreström
Tel: 0474-409 44
STF Vandrarhem Korrö
Tel: 0470-342 49
STF Vandrarhem Kronobergshed
Tel: 0472-400 52
STF Vandrarhem Ljuder
Tel: 0478-204 00
STF Vandrarhem Ljungby/Ljungby Semesterby
Tel: 0372-103 50
STF Vandrarhem Loftahammar
Tel: 0493-611 10
STF Vandrarhem Långasjö
Tel: 0471-503 10
STF Vandrarhem Nybro
Tel: 0481-109 32
STF Vandrarhem Orrefors
Tel: 0481-308 46 
STF Vandrarhem Osaby Säteri
Tel: 0470-77 60 27
STF Vandrarhem Stora Segerstad
Tel: 0371-232 00, 232 09 
STF Vandrarhem Strömsnäsbruk
Tel: 0433-200 50
STF Vandrarhem Södra Ljunga
Tel: 0372-160 11
STF Vandrarhem Tranås
Tel: 0140-151 66
STF Vandrarhem Vimmerby
Tel: 0492-102 75 
STF Vandrarhem Visingsö
Tel: 0390-401 91 
STF Vandrarhem Växjö
Tel: 0470-630 70
STF Vandrarhem Åsens by
Tel: 036-830 55 
STF Vandrarhem Älmhult
Tel: 0476-716 00
STF Vandrarhem Öreryd/Hestra
Tel: 0370-33 70 35
STF Vandrarhem Överum
Tel: 0493-303 02

Södermanland

STF Vandrarhem Björnlunda
Tel: 0158-200 14
STF Vandrarhem Eskilstuna
Tel: 016-51 30 80
STF Vandrarhem Fjärdlång, Dalarö
Tel: 08-501 560 92
STF Vandrarhem Flen
Tel: 0157-511 40 
STF Vandrarhem Horsvik
Tel: 0155-26 31 00
STF Vandrarhem Hågelby, Tumba
Tel: 08-530 624 00
STF Vandrarhem Katrineholm
Tel: 0150-102 25
STF Vandrarhem Nynäshamn
Tel: 08-520 127 80
STF Vandrarhem Stafsjö
Tel: 011-39 33 84  
STF Vandrarhem Strängnäs
Tel: 0152-252 55
STF Vandrarhem Sävö
Tel: 0156-403 46
STF Vandrarhem Trosa/Lagnö studio
Tel: 0156-224 70
STF Vandrarhem Vingåker/Kjesäter
Tel: 0151-51 86 00

Uppland

STF Vandrarhem Bogesund/Vaxholm
Tel: 08-541 750 60 
STF Vandrarhem Fejan
Tel: 0176-430 31
STF Vandrarhem Finnhamn, Ingmarsö
Tel: 08-542 462 12
STF Vandrarhem Gammel-Gränome
Tel: 0174-131 08  
STF Vandrarhem Gällnö
Tel: 08-571 661 17
STF Vandrarhem Kapellskär
Tel: 0176-441 69  
STF Vandrarhem Lidö
Tel: 0176-404 99
STF Vandrarhem Lillsved, Värmdö
Tel: 08-541 385 30 
STF Vandrarhem Norrtälje/Hvilan
Tel: 0707-92 81 82
STF Vandrarhem Siaröfortet
Tel: 08-24 30 90
STF Vandrarhem Skeppsmyra, Björkö
Tel: 0176-940 27
STF Vandrarhem St Kalholmen, Ingarö
Tel: 08-542 460 23  
STF Vandrarhem Uppsala/St Persgatan
Tel: 018-10 00 08
STF Vandrarhem Uppsala/Vandraren
Tel: 018-10 43 00   
STF Vandrarhem Väddö/Älmsta
Tel: 0176-500 78
STF Vandrarhem Älvkarleby
Tel: 026-821 22 

Värmland

STF Vandrarhem Blomskog, Årjäng
Tel: 0573-310 35  
STF Vandrarhem Brattfors Gård
Tel: 0590-401 26
STF Vandrarhem Brunskog
Tel: 0570-521 41
STF Vandrarhem Ekshärad
Tel: 0563-405 90
STF Vandrarhem Hammarö/Skoghall
Tel: 054-51 04 40
STF Vandrarhem Karlstad
Tel: 054-56 68 40
STF Vandrarhem Kristinehamn
Tel: 0550-147 71, 881 95  
STF Vandrarhem Lakene Gård
Tel: 0563-700 97
STF Vandrarhem Lesjöfors
Tel: 0590-309 09
STF Vandrarhem Medskog/Östra Ämtervik
Tel: 0565-321 23
STF Vandrarhem Mårbacken/Lekvattnet
Tel: 0560-520 05  
STF Vandrarhem Ransbysätern
Tel: 0564-431 05
STF Vandrarhem Ransäter/Annersia
Tel: 0552-300 50
STF Vandrarhem Sunne
Tel: 0565-107 88
STF Vandrarhem Töcksfors/Turistgården
Tel: 0573-210 40

Västmanland

STF Vandrarhem Hjulsjö/Mårtensbo
Tel: 0587-621 02  
STF Vandrarhem Kolarbyn/Skinnskatteberg
Tel: 073-741 60 01
STF Vandrarhem Köping
Tel: 0221-244 95
STF Vandrarhem Nora
Tel: 0587-146 76 
STF Vandrarhem Norberg
Tel: 0223-202 47 
STF/HI Vandrarhem Sala
Tel: 0224-127 30 
STF Vandrarhem Surahammar
Tel: 0220-330 08
STF Vandrarhem Västerås
Tel: 021-18 52 30  
STF Vandrarhem Ängelsberg/Tallbacka
0223-303 20

Västerbotten

STF Vandrarhem Lövånger
Tel: 0913-103 95  
STF Vandrarhem Stora Fjäderägg
Tel: 070-69 17 220
STF Vandrarhem Umeå
Tel: 090-77 16 50

Västergötland

STF Vandrarhem Alingsås
Tel: 0322-63 69 87
STF Vandrarhem Falköping
Tel: 0515-850 20 
STF Vandrarhem Fegen/Backa loge
Tel: 0346-613 42
STF Vandrarhem Gullspång
Tel: 0551-211 23
STF Vandrarhem Hjo
Tel: 0503-100 85 
STF Vandrarhem Hällekis/Falkängen
Tel: 0510-54 06 53 
STF Vandrarhem Mariestad
Tel: 0501-104 48
STF Vandrarhem Mölndal/Torrekulla Turiststation
Tel: 031-795 14 95
STF Vandrarhem Prässebo
Tel: 0520-66 70 24 
STF Vandrarhem Stigbergsliden, Göteborg
Tel: 031-24 16 20 
STF Vandrarhem Tranemo
Tel: 0325-767 10
STF Vandrarhem Trollhättan/Gula villan
Tel: 0520-129 60
STF Vandrarhem Trollhättan/Stenvillan
Tel: 0520-129 60
STF Vandrarhem Ulricehamn
Tel: 0321-105 50
STF Vandrarhem Årås
Tel: 0515-911 51

Ångermanland

STF Vandrarhem Docksta
Tel: 0613-130 64
STF Vandrarhem Härnösand
Tel: 0611-104 46
STF Vandrarhem Härnösand/Rö
Tel: 0611-640 11
STF Vandrarhem Junsele
Tel: 0621-300 00  
STF Vandrarhem Kramfors
Tel: 0612-135 05
STF Vandrarhem Kyrktåsjö, Hoting
Tel: 0671-71 35 10
STF Vandrarhem Köpmanholmen
Tel: 0660-22 34 96
STF Vandrarhem Sollefteå
Tel: 0620-158 17
STF Vandrarhem Örnsköldsvik/Överhörnäs
Tel: 0660-702 44

Öland

STF Vandrarhem Borgholm/Ebbas
Tel: 070-990 04 06
STF Vandrarhem Borgholm/Rosensfors
Tel: 0485-107 56 
STF Vandrarhem Köpingsvik/Solberga
Tel: 0485-720 60 
STF Vandrarhem Ottenby
Tel: 0485-66 20 62
STF Vandrarhem Stora Frögården
Tel: 0485-363 33
STF Vandrarhem Ölands Skogsby
Tel: 0485-383 95

Östergötland

STF Vandrarhem Bergs slussar/Göta kanal
Tel: 013-603 30
STF Vandrarhem Björkfors
Tel: 0494-600 47
STF Vandrarhem Borensberg/Göta kanal
Tel: 0141-408 20
STF Vandrarhem Borghamn
Tel: 0143-203 68 
STF Vandrarhem Brådtom Sluss/Göta kanal
011-550 55
STF Vandrarhem Lunnevad/Mantorp
Tel: 013-23 49 20 
STF Vandrarhem Medevi brunn
Tel: 0141-911 00
STF Vandrarhem Motala verkstad/Göta kanal
Tel: 0141-21 09 23
STF Vandrarhem Motala/Varamon
Tel: 0141-574 36
STF Vandrarhem Norrköping/Abborreberg
Tel: 011-31 93 44 
STF Vandrarhem Norrköping/Sörsjön
Tel: 011-612 30
STF Vandrarhem Norrköping/Turistgården
Tel: 011-10 11 60 
STF Vandrarhem Norsholm/Kapten Bille’s
Tel: 011-545 50
STF Vandrarhem Omberg/Stocklycke
Tel: 0144-330 44
STF Vandrarhem Rimforsa
Tel: 0494-201 37
STF Vandrarhem S:t Anna
Tel: 0121-513 12
STF Vandrarhem Vadstena
Tel: 0143-103 02, 765 62  
STF Vandrarhem Åsby/Strålnäs
Tel: 0142-570 90
STF Vandrarhem Ödeshög
Tel: 0144-107 00  

Dubbelkolla alltid när ni ringer och bokar!
Naturligtvis kan vandrarhemmen ändra sina regler, utan att vi får information om detta. Dubbelkolla därför när du ringer och bokar, så att du säkert vet att din hund är välkommen och vilka regler som gäller.

Trevlig resa!


Säker hund i bilen

maj 26, 2008

Så sitter hunden säkert i bilen
Numera finns både galler, bur och egna ”hund-bil-bälten” till vovvarna. Tänk också på att inte lämna hunden ensam i bilen mer än mycket korta stunder.

Säkerhet i bilen
Det är en självklarhet att vi spänner fast både oss själva och barnen med bilbälte. Många ser även till att hunden sitter/ligger tryggt i bilen, men långt ifrån alla hundägare. Man kan höja säkerheten genom att använda galler, bur, säkerhetsbälte eller sele, även vid kortare sträckor.

Säkerhetsnät och transportbur
Det vanligaste sättet att transportera en hund är i lastutrymmet på en combi. Men det är enbart om man använder ett säkerhetsnät mellan lastutrymmet och baksätet, och en speciell bur bakom nätet som det blir någorlunda säkert för hunden. Nätet är till för att skydda passagerarna i bilen från både hundbur och packning vid en kraftig inbromsning eller olycka.

Utan nät flyger packningen och hunden över nackstöden och skadar passagerarna.

Själva buren är till för att skydda hunden från packningen (och vise versa om man har en tugg-glad hund). I en stabil och bra bur är hunden säker från nedfallande packning och hindras från att flyga framåt genom bilen vid en hastig inbromsning. Det finns även krocktestade burar på marknaden och med en sådan elimineras skaderisken ytterligare för hunden.

Krocksele (hund-bil-bälte)
Ett annat alternativ är att hunden ligger eller sitter i baksätet, men bär en speciell krocksele utvecklad för hundar. Selen förhindrar att hunden flyger genom bilen vid en hastig inbromsning. Det är säkrare för hunden, och säkrare för de som sitter framför.

Eftersom selen sitter fästad vid det befintliga säkerhetsbältet ger det hunden tillräcklig rörelsefrihet, men det tar också upp en passagerarplats. Att ha en eller två passagerare i baksätet tillsammans med hunden går bra.

Selen fungerar ungefär som ett vanligt bilbälte, dvs när hunden rör sig långsamt ger det efter, men vid häftiga rörelser hugger det fast.

Hunden kan röra sig, men sitter på ”sin” plats och kan inte rymma ut ur bilen om dörren skulle öppnas, eller hoppa fram till matte/husse i framsätet.

Spanarsäte
Har man en liten hund som gillar att kika ut genom rutan kan ett spanarsäte vara ett bra alternativ. Hunden kommer upp en bit och kan titta ut genom bilrutan, vilket kan ha en lugnande effekt på åksjuka hundar. Hundens halsband eller sele kan spännas i spanarsätet.

Temperaturen i bilen

På sommaren blir det farligt varmt i bilen, och regel nummer ett är att aldrig låta hunden sitta kvar i bilen en längre stund. Att veva ned bilrutorna hjälper inte tillräckligt mot värmen. Parkerar du i skuggan, måste du tänka på att solen flyttar sig snabbt .

Ska ni köra långt? Försök att åka så tidigt eller sent som möjligt, när temperaturen är som bäst i bilen både för er, barnen och hunden. Har ni AC är det förstås ett stort plus, men för mycket AC kan torka ut ögonen så att de blir röda och irriterade, så ta med ögondroppar.

Några tips inför bilresan:

  • utrusta bilens bakersta rutor med solfilter eller fönsterfilm. Det fungerar ungefär som solglasögon och dämpar solens strålvärme.
  • det finns speciella vädringskrokar för bagageluckan som kan användas när bilen står still.
  • det finns speciella filtar man kan lägga i frysen över natten, som sedan kan hålla hunden sval i bilen.
  • håll ögonen på hur hunden mår, rasta ofta och ge den så mycket vatten den orkar dricka!

Läs om hur du gör om hunden får värmeslag!


Kan man ta med hunden utomlands?

maj 26, 2008

Numera finns det egna EU-pass till vovvarna! Men att resa med hund kräver en del planering. Ska man utanför Sveriges gränser gäller det att vara ute i god tid med vaccinationer och hålla reda på vilka krav som ställs i andra länder och vid hemkomsten.

EU-pass för sällskapsdjur
Kravet på karantän efter resor till många länder i Europa är borta och det gör det lättare att ta med sig djuret hem till Sverige igen när semestern är slut.

EU-passet gäller för hundar, katter och tamillrar, som reser inom EU samt i Norge, Schweiz, San Marino och Liechtenstein.

Passet är djurets officiella resedokument som visar att djuret har id-märkts och uppfyller de krav som gäller för transport mellan EU-länderna.

Hur skaffar man ett EU-pass till hunden?
Passet kan köpas hos veterinären och ser likadant ut i alla EU länder. För att få ett EU-pass måste hunden vara id-märkt, vaccinerad mot rabies och behandlad mot bandmask.

Om alla krav är uppfyllda antecknar veterinären det i passet, och styrker det med en stämpel och underskrift. Passet är sedan i kraft så länge djurets rabiesvaccination är i kraft.

Tänk på!  Om din hund inte är rabiesvaccinerad tar det ca 4-5 månader att få passet, så det här är något som ska planeras i god tid.

Vad står det i passet?
I passet finns uppgifter om djuret och dess ägare, vaccinationer och andra behandlingar djuret fått hos sin veterinär. Veterinären uppdaterar passet efter varje besök och fyller i de senaste uppgifterna.

Vad kostar det?
Priset på passet varierar efter veterinärens normala besöksavgift, samt eventuell vård som måste ges innan passet utfärdas. Den sammanlagda kostnaden brukar ligga kring 1.500 – 2.000 kronor.

Regler när ni vill ta med hunden till Danmark
www.oresunddirekt.com

Regler när ni vill ta med hunden till ett EU-land
www.sjv.se

Att tänka på när man tar med hunden utomlands
Många allvarliga sjukdomar som drabbar hundar kan vara vanligare i resten av Europa. Därför är det bra att försöka skydda hunden på följande sätt:

  • Skydda hunden från myggor och fästingar
  • Vaccinera i god tid innan ni åker
  • Låt inte hunden äta rått kött
  • Se upp med vad hunden får i sig. Låt den inte slicka eller nosa på djur, eller bada i pölar och diken
  • Avmaskning måste alltid ske vid hemkomst, innan man kommer in i Sverige. Detta för att smitta inte ska komma in i landet

Läs mer på: Apotekets hemsida

Har du frågor?
Ring Smittskyddsenhetens hundgrupp: 036-15 55 33


Införsel av hund och katt från Danmark

maj 26, 2008

Det är inga problem att ta med sin hund eller katt in i Danmark. Det gäller både vid tillfällig och permanent införsel.

Särskilda regler vid återresa
Om du ska tillbaka över den svenska gränsen med ditt husdjur gäller dock särskilda regler.
Reglerna gäller också för ledarhundar. Kontakta din veterinär för att få ditt djur undersökt. Veterinären kan också berätta vilka behandlingar/vaccinationer ditt djur måste ha.

 

Krav vid inresa till Sverige

För att kunna ta hunden eller katten med tillbaka till Sverige krävs:

 

·          sällskapsdjurspass. Passet köper du hos din veterinär.

·          att djuret är id-märkt med mikrochip eller lättläst tatuering  

·          giltig rabiesvaccination

·          avmaskning mot dvärgbandmask

·          anmälan vid gränspassagen
 

Vaccination krävs
I Sverige finns varken rabies eller dvärgbandmask och för att undgå att smittan kommer till
Sverige kräver Jordbruksverket att hunden och katten vaccineras innan. Reglerna gäller också för ledarhundar.

Kontakta veterinär

Jordbruksverket rekommenderar att man tar kontakt med sin veterinär för att boka tid för ett besök med djuret. Veterinären kan informera om vad som krävs och vilka behandlingar/vaccinationer djuret måste ha. Du kan läsa mer på Jordbruksverkets webbplats eller ringa till dem på +46 (0)771 223 223.

Relevanta länkar
Jordbruksverket – införsel av hund
Jordbruksverket – införsel av katt

Fødevarestyrelsen Pas til kæledyr
SVA – inför resa med hund i Europa


Bevakningshunden – Försvarsmaktshunden

maj 21, 2008


På uppdrag av Armen/Hemvärnet och Flygvapnet och Marinen utbildar SBK hundförare och hundar som placeras i försvarsmaktens olika förband.
Intresserade SBK-medlemmar utbildar sina privata hundar till tjänstehundar och efter avlagt prov
kontrakteras dessa för att vid eventuell ofred kallas in till tjänstgöring. Utbildningarna görs på
lokalklubbarna runt om i landet.

Vad gör bevakningshunden?
Bevakningshunden ska fungera som en närskyddshund vars främsta uppgift är att varna sin förare för personer som finns i bevakningsområdet. Hunden är en mycket känslig sensor som kan berätta vad som hänt eller händer i terrängen där den bevakar. Detta ger förbanden den förvarning och de underrättelser de behöver för att vidta rätt åtgärder och hindra en sabotör från att slutföra sin uppgift.

Hundens styrka är framförallt dess fantastiska luktsinne och hörsel. En vältränad hund kan känna vittring av en människa på flera hundra meters avstånd, höra låga ljud på långt avstånd och har inga svårigheter att markera och följa ett spår från en människa, oavsett om det är färskt eller gammalt.  

Det ställs stora krav på bevakningshunden i fält. Hunden ska kunna vara i tjänst under länga pass och kunna lösa sin uppgift under pressade förhållande. Hunden ska kunna lösa uppgiften trots störande ljud från omgivningen. Hunden måste kunna vara i tjänst olika tider på dygnet och arbeta även i dåligt väder samt att hanteras av andra som tillhör förbandet, inte bara sin förare.

Hundekipagen kan arbeta vid postställen, vid patrullering, vid tagande av objekt, för genomsök av område, för att markera spår och för att spåra personer.

Hemvärnet
Hemvärnsförbandens främsta uppgift är att bevaka/skydda totalförsvarets viktigaste infrastruktur mot sabotage, t.ex. kraftförsörjning, ledningssystem, kommunikationer, viktiga anläggningar m.m. samt att stödja det civila samhället. För att lösa sin uppgift har hemvärnet olika bevakningshjälp-medel såsom bildförstärkare, bevakningssencorer och larmminor mm. Men även hunden är ett hjälpmedel och den bildar tillsammans med sin förare ett hundekipage.

Fler möjligheter för bevakningshundekipage
Förutom de olika hemvärnsövningarna som finns att delta vid, så kan man göra en hel del annat skoj med sin bevakningshund. Varje år arrangeras DM och SM i bevakning. Dessutom finns ett antal lagtävlingar och realistiska övningar i tävlingsform där man kan delta  med både bevaknings- och räddningshundar, sär ekipagen sätts att lösa mer eller mindre svåra uppgifter.

Utbildningen
För att bli ett bevakningshundekipage i hemvärnet måste man genomgå en viss utbildning samt klara vissa prov. Man skall:

  • vara godkänd lägreklasslydnad med lägst betyg 5 i alla moment
  • ha ett godkänt anlagsprov
  • ha en godkänd disponibilitetskontroll
  • ha genomgått TFU-G (om man inte gjort värnplikt)
  • ha genomgått bevakningskurs
  • ha ett godkänt Certprov försvarsmaktshund
  • ha ett hemvärnsavtal för föraren
  • ha ett hundkontrakt för hunden

Grundkrav på hunden
En hund som skall användas som bevakningshund inom hemvärnet eller försvarsmakten skall klara följande krav: 

 

 

  • Minst 45 cm i mankhöjd
  • Skottfast
  • Hunden skall ha uppnått 18 månaders ålder men ej var över 5 år vid certprovet.
  • Hunden skall ha underull och täckhår.
  • Hunden bör även vara nyfiken och arbetsvillig, samt öppen och tillgänglig och kunna koppla av när den binds upp. 

Krav på föraren
Eftersom målet med att utbilda hundekipage till hemvärnet är att dessa faktiskt ska bli aktiva och fylla en funktion bör hundföraren ha förutsättningar att klara fältlivet och klara att patrullera längre sträckor i skogsterräng.

För förare som inte gjort värnplikt krävs en utbildning som heter TFU-G, totalförsvarsutbildning – grund. Det är en kurs som brukar ligga över två veckoslut. Där får man lära sig grunderna för hur försvaret och frivilligorganisationerna fungerar. Dessutom ingår lite sjukvård, skjutövningar och en natt i fält, med tillhörande utfodring i ”snuskburk”, mm.

Denna kurs är ett krav för att få göra slutprov med hunden som hemvärnshund, om du ej har gjort värnplikt.

Anlagsprov
Anlagsprovet går ut på att se om hunden naturligt har de egenskaper som krävs för att kunna utbildas och fungera som bevakningshund inom hemvärnet.

Detta gör man genom att testa hundens tillgänglighet, d.v.s. hur den agerar i kontakt med främmande människor. Man ser på hundens förmåga att kunna koppla av när inget händer, d.v.s. passivitet, och på nyfikenheten samt på eventuell skottberördhet. Provet görs både för förarens och resten av gruppens skull. Det känns inte roligt, varken för föraren eller för resten av träningsgruppen, om man har lagt ner många timmars arbete på en hund som senare visar sig vara t.ex. skottberörd, och alltså aldrig kommer att kunna arbeta i hemvärnet.

För att göra anlagsprovet skall man ha med medlemsbevis i SBK och hundens registreringsbevis.

Disponibilitetskontroll
Detta är en kontroll som görs på både hund och förare, för att se så att ingen är krigsplacerad på annat håll, eller av andra skäl inte kan skriva avtal med hemvärnet. Kontrollen görs i samband med anlagsprovet.

CERTPROV FÖRSVARSMAKTSHUND

Lydnadsprov motsvarande LÄGRE KLASS på bruksprov 
Med minst en 5:a på alla moment. Lydnaden görs inte under provtillfället. Detta ska vara avvklarat och godkänt innan cert dagen.

KONTAKTTAGANDE, BESIKTNING/HANTERING och SAMARBETE.

Målsättning: Kontrollera hundens vilja / ovilja att ta kontakt med en främmande människa samt förmåga att låta sig hanteras och samarbeta med okänd person.
Anvisning: Hunden med förare står i direkt anslutning till publik/funktionärer.

Kontrollant eller av denne utsedd lämplig person, ansluter från sidan och hälsar på föraren. Om hunden ej tar kontakt med kontrollanten skall kontrollanten skapa anledning för hunden att ta kontakt genom att prata med hunden. Om hunden fortfarande inte tagit kontakt skall kontrollanten ej tvinga hunden till kontakttagande utan momentet avbryts och hundens uppträdande antecknas under anmärkningar.

Efter kontakttagande går kontrollanten ca 5 m där hundens vilja att följa med/samarbeta testas.
5m från gruppen vänder kontrollanten upp mot gruppen och gör halt.
På denna plats sker en ingående kontroll av hundens ben, tassar, rygg och bröst.
Vidare kontrolleras hundens ID-nummer samt tänder. Efter denna hantering lämnas hunden åter till ägaren.
Som avslutning skall hunden lastas, i för hunden okänt fordon, för transport. Härvid skall hanterbarheten och uppträdande mot andra hundar särskilt kontrolleras.

BASTJÄNST

Målsättning: Kontrollera hundarnas förmåga att slappna av i basmiljö. Hundarna skall kunna avhämtas, rastas, utfodras m.m. av för hunden okända människor.
Anvisning: Hundarna lämnas till funktionär efter mottagning och kopplas därefter upp i basmiljö. Hundarna förblir i basmiljö under hela provet med undantag för genomförande av aktuellt moment då funktionär lämnar ut hunden till föraren.

Efter genomfört moment återförs hundarna till basen av funktionär. Hundens förmåga att vara tyst och kunna slappna av skall kontrolleras.
Om arrangören inte tillhandahåller kojor/gryt får hundens egen bilbur användas.
Bastjänsten pågår till dess att sista hund genomfört sista moment.

SPÅRPROV MED PATRULLERING OCH SPÅRUPPTAG.

Målsättning: Kontrollera hundens förmåga att markera och följa ett spår.
Anvisning: Spårupptag och spårning bedöms var för sig.
Spårövergång får ej ske närmare än 50 m från start.
Patrullering sker i råterräng, 200m.
Vid spårupptag koppelspårar ekipaget ca 20 m. Därefter görs en halt på 5 minuter. På direktiv selar föraren på hunden och fortsätter spåra.

Bakspår anses som godkänd markering.
Vid bakspår vänds ekipaget av kontrollant efter ca 20 m. För godkänt krävs att hunden markerar spårövergången vid första tillfället.

Spårets längd: 1500 m .
Spåret skall innehålla minst 2 st 90-graders vinklar.
Ålder: 90 min.
Max tid: 90 min.
Antal föremål: 3 + slut. Krav för godkänd = 1 + slut.

Föremål skall vara av varierande slag (trä, plast, metall och textil) och inneha storlek enligt SBK:s tävlingsbestämmelser.

BEVAKNINGSPROV

Målsättning: Kontrollera hundens förmåga att uppfatta och markera en i skogsterräng gående person.
Anvisning: Provet utförs stillastående från bevakningsplats under 60 min, och om möjligt i mörker.

Förarna får sina hundar utanför basområdet av funktionär.

Figuranterna startar på provledarens order 150 meter från hundarna och rör sig, på markerad bana, växelvis enligt i förväg uppgjort schema. Två halter om 5 respektive 10 minuter skall genomföras.

För godkännande krävs att hundar markerat före 50 metersgränsen.

Kontrollant kan begära ytterligare figurantförfyttningar för att utröna oklarheter.

Efter bevakningsprovet skall hundarna åter till basen för fortsatt bastjänst. Funktionär återför hunden till basen.

Alternativ 1. Hundarna i en grupp:  6 – 8 hundar placeras med 5 meters mellanrum.
Alternativ 2. Hundarna i två grupper: 3 – 4 hundar placeras med 10 meters mellanrum.

PATRULLERING

Målsättning: Kontrollera hundens förmåga att under patrullering markera människor vid sidan av patrullstigen. Vid provtillfället kan vallningen av stigen variera. (motvallad, flödesvallad och råterräng)
Anvisning:
Patrullsträckans längd:ca 1000 meter.
Vindfigurant: 50-80 meter.
Ljudfigurant: Figuranten startar 100 meter från stigen och går ”snett mot” hunden.
En minuts halt vid första vinkeln.
Figuranten ej närmare stigen än 50 meter
Sidledsförflyttningen parallellt med stigen skall vara 50 meter
Figuranten får ej bli synlig för hundarna.

Kontrollanterna bestämmer beroende av rådande väderlek och markförhållanden vilken typ av ljud samt volym som skall nyttjas.

För godkännande krävs att hunden markerar figurant under patrullering.

Provledare skall ej kommendera stillastående bevakning i närheten av figuranten. Om däremot föraren väljer att göra stillastående bevakning och därvid får markering skall hunden bedömas som godkänd.

Efter godkänt prov
Det är nu det börjar! När hundekipaget förhoppningsvis har klarat certprovet så skriver Hemvärnet ett kontrakt med hunden och ett avtal med hundföraren. Efter det blir man krigsplacerad inom ett hemvärnskompani och kan påbörja sin tjänstgöring, som ska vara minst 20 timmar per år.

I och med detta får man en premie, som för närvarande ligger på 1 800 kr, som betalas ut efter en tjänstgöringsperiod om f. n. 20 tim. samt naturligtvis all utrustning som krävs för uppgiften.
Den utbildande klubben får dessutom en utbildningspremie på 3 000 kr per godkänt ekipage.

Funktionskontroll
Funktionskontroller genomförs vartannat år för att kontrollera status på hundarna. De måste fungera lika bra som vid certprovet. Det gäller alltså att ekipagen tränar betydligt mer än de 20 timmar per år som kontraktet föreskriver.


Dansa ”Fritt följ”

maj 13, 2008

Många är de som tycker ”fritt följ” är ett tradigt moment att träna där det är svårt att hitta den rätta motivationen. Låt ”fria följet” bli en dans i turer så blir det något helt annat än att bara gå att nöta positioner, vändningar, halter och sättanden.
Att ”dansa fritt följ” är något jag praktiserat på mina senaste två hundar med mycket gott resultat. Med min senaste hund Varse utvecklade jag det hela till en danslek där hunden även gick på två ben. Detta är ett mycket positivt och effektivt sätt att träna både kontakt och ”fritt följ”
.

Följande är citerat från Eva Bodfäldts hemsida.

DANSA MED HUNDAR
Glöm att stegförflyttningar och vändningar på stället är ett elitmoment. I fotgåendet är det faktiskt lika viktigt att hunden kan vrida på sin bakdel som att att den kan hålla positionen på en raksträcka. Ett fotgående ska vara som en dansuppvisning.

Att hunden är medveten om hur den rör bakdelen är en av de viktigaste grunderna i ett snyggt fotgående. Först när hunden hela tiden strävar efter att bibehålla positionen, oavsett vad föraren gör för rörelse, kan den dansens grundsteg,

”Fot” betyder att hunden ska vara i korrekt position med hela sin koncentration riktad mot dig. Så för att ni ska kunna göra fotgåendet till en dans måste du, förutom kullövningen och uthålligheten i den, också lära hunden att starta, svänga och göra halt.

Detta kräver att du bestämmer dig för hur du ska röra dig och på vilka signaler från dig som din hund ska utföra dessa beteenden. Det är viktigt att du hela tiden använder dig av samma signaler – precis som ett par som dansar använder sig av förutbestämda rörelser – för att din hund ska kunna hålla takten.

Börja därför alltid att gå med samma fot, gör hela tiden halt på samma sätt och placera fötterna likadant vid alla svängar. Se till att dina händer är i tävlingsposition. När du belönar ska du sträcka fram handen snabbt och ge belöningen på rätt ställe, det vill säga där hundens huvud ska vara.

FOT
1. Fot = ögonkontakt

Hunden ska sitta ner och du ska ställa dig vid hundens högra sida. Håll en godbit antingen i munnen eller i vänster hand. Invänta att hunden tar kontakt. Om hunden reser sig, läs stycket om stadgeträning i artikeln ”Tävlingsledaren – coach eller skarprättare?” i Canis 1/2003. När hunden tar kontakt säger du ”fot” och ger godbiten till hunden, som fortfarande ska sitta. Upprepa ytterligare två gånger och stämpla därefter ut med ”varsågod” och låt hunden resa sig och leka med dig.

2. Fot = ”gungan”
Gör som ovan, men gunga nu också fram och tillbaka – utan att flytta fötterna ur position. När hunden sitter kvar och följer dig med blicken trots din rörelse, belönar du genom att säga ”fot” och ge godbiten. Upprepa ett par gånger och stämpla sedan ut med ”varsågod” och lek som ytterligare belöning. Ta en kort paus.

3. Det första steget
Gör som ovan – och ta ett steg framåt. Belöna omedelbart när hunden lyfter på bakdelen med bibehållen kontakt.

4. Halt
Gör som ovan, men istället för att belöna igångsättandet gör du halt efter ett halvt steg och placerar dina fötter bredvid varandra och belönar. Halten ska göras snabbt för att hunden ska behålla sin tanke på att sitta. Om det behövs i börja – säg ”sitt” och belöna.

5. Fot + kullövningen
Koppla ihop kullövningen (läs mer i artikeln ”Att gå fot” i Canis 2/2003) med kommandot ”fot”. Det vill säga när hunden hittar rätt position vid din vänstersida säger du ”fot” och belönar. Öka tiden successivt mellan kommandot och belöningen. Lägg till halter.

Då är det dags att lära hunden vilka signaler de olika dansstegen har.

VÄNDNINGAR/SVÄNGAR
Höger om

Det första hunden ska lära sig vad gäller högersvängar och ”höger om” är att tänka åt samma håll som du. I denna övning kommer hunden att känna igen kullövningen och ”gungan”. Så du kan redan från början använda dig av tävlingspositionen.

Ställ dig vid hundens högra sida. Säg: ”fot”. När hunden har kontakt vrider du ditt huvud och din kropp en aning åt höger. Så fort hunden sträcker sig i samma riktning som du, belönar du med höger hand vid insidan av ditt vänstra ben. Gör detta många gånger så att hunden lär sig att tänka höger när du vrider din kropp.

Syftet med detta är att få hunden att känna igen signalen för höger, ungefär som när den som för i en dans trycker eller släpper handen i ryggen på sin partner för att tala om att nu svänger vi. Att vrida huvudet och kroppen till höger är ditt tryck i ryggen på din ”danspartner”.

Att titta på hunden i en högersväng sänder ut dubbla signaler. Samtidigt som du vill försäkra dig om att du har hunden med dig, riskerar du att stöta bort den. Känner du att du behöver titta har du gått för fort fram och slarvat med inlärningen av den viktiga signalen – det vill säga att när du vrider ditt huvud och din kropp åt höger ska hunden tänka höger.

Nästa steg är att du börjar flytta din högra fot i högervarv. Ta inte större steg än om du stod på ett A4-blad. När du är säker på att hunden förstår signalen och kan vrida sig ett kvarts varv, utökar du vridningen till ett halvt varv, ett helt varv och till slut flera varv.

”Sockerbitsträning” brukar jag kalla denna övning. Tänk på att det är rörelsen som ska belönas, vid insidan av ditt vänsterben för att förstärka att hunden tänker åt höger.

När du har lärt hunden ”höger om” på detta sätt kan den även ”helt om”.

Vänster om
Vänstersvängar kan man börja jobba med utan att hunden kan sitta vid sidan. Det finns faktiskt klara fördelar med att lära in vänstersvängar framifrån, eftersom du då ser att hunden lär sig att flytta bakdelen på ett korrekt sätt och vet att du belönar rätt beteende. När hunden är vid sidan är det däremot väldigt svårt att se hur den rör sin bakdel.

Sätt hunden framför dig. Ha en godbit i vänster hand, som du håller framför hunden. Gör en cirkelrörelse motsols med handen. Hunden kommer att följa handen och så fort den lyfter sin bakdel ska du belöna.

Varefter hunden lär sig att övningen går ut på att lyfta på bakdelen, och snabbt vrida på kroppen ett kvarts varv, börjar du göra din handrörelse mindre och mindre. I små steg flyttar du också in till hundens högra sida samtidigt som du rätar upp din kropp. Till slut har du kommit så långt att du står i tävlingsposition vid hundens högra sida med en väldigt liten handsignal.

När du lär hunden att röra sig parallellt med dig i ett kvarts varv säger du ”fot” och gör en liten rörelse med din vänsterhand, samtidigt som du vrider dig lite grann åt vänster. Direkt när hunden lyfter på bakdelen och vrider med belönar du, precis som du gjorde med inlärningen framifrån.

Det viktiga är att hunden jobbar med sin bakdel – inte att den sätter sig när den har gjort vändningen. När hunden kan vrida sig ett kvarts varv utökar du ”sockerbitsträningen”, precis som vid högersvängar.

STEGFÖRFLYTTNINGAR
Titta på en tävling där ett ekipage gör en stegförflyttning. Föraren hinner oftast göra halt innan hunden kommer in vid sidan och sätter sig. I praktiken är detta en ny ingång, istället för en stegförflyttning. Det stora felet är att man oftast prioriterar och belönar halten, istället för positionen i sidled, och därmed lär hunden kedjan: dålig förflyttning + halt = belöning.

- bakåt
När hunden har förstått att det är med bakdelen som den justerar sin position går du vidare och lär den att backa. För att röra sig så rakt som möjligt, ska hunden lära sig att tänka bakåt-snett-höger.

Utgå från ”vänster om”-vridningen, men gör den vidare genom att flytta din högerfot lite snett bakåt höger. Belöna omedelbart när hunden svarar på signalen. På så sätt jobbar du successivt fram backandet. Om hunden tänker i rätt riktning och styr med bakdelen kommer backandet att bli rakt.

- åt höger
Likaså kommer hunden att vara rak i kroppen under stegförflyttningarna åt höger, om den har lärt sig att sträva efter att bibehålla en korrekt position oavsett vad du gör.

Flytta ut din högerfot en decimeter i taget. Belöna varje gång hunden inte tappar positionen, tills du har lärt hunden signalen för stegförflyttningar åt höger. Utöka steglängden och antalet steg efter hand.

- åt vänster
Det kan vara svårare för hunden att lära sig att göra stegförflyttningar till vänster. Många gånger faller hunden in bakom föraren för att först vid halten komma upp i rätt position.

För att undvika att så sker ska du vid stegförflyttningar åt vänster vidareutveckla din högersväng, genom att göra vridningen allt vidare. När du korsar dina ben och tar första steget lite snett framåt med ditt högerben, belönar du hunden vid insidan av det benet. Vidga cirkeln varefter så att den så småningom blir en rak linje.

Det är viktigt att inte ritualisera rörelserna eller att alltid avsluta stegförflyttningar och vändningar på stället med halt. Tränar du alltid ”två steg – halt” och belönar gång på gång riskerar du att hunden börjar gnälla, eftersom hundens förväntan på belöning blir alldeles för hög.

HALT
- raka halter

När hunden kan stegförflyttningarna går det alltid påverka halterna, genom att du tar ett steg i någon sidoriktning innan du stannar och hunden sätter sig. Rätta aldrig ett snett sättande genom att till exempel slå med handen på vänster lår eller säga något till hunden. Det blir lätt en felaktig kedja.

Sätter sig hunden snett någon enstaka gång behöver du inte bry dig. Utelämna bara belöningen. Sätter sig hunden snett ofta är det inte halter den behöver träna på. Hunden behöver träna på att använda sin bakdel rätt.

-snabba halter
En anledning till att hundar inte sätter sig snabbt är att de inte har lärt sig på vilken signal som de ska sätta sig – det vill säga att du sätter ihop fötterna. Detta bör du jobba med på en raksträcka.

Ta ett halvt steg framåt och stanna. Stirra inte på hunden, det gör att den sätter sig ännu långsammare och eventuellt snett. För att vara säker på att hunden sätter sig kan du träna framför en spegel inomhus. I början belönar du varje sättande, det är alltid bra att hunden försöker. Efterhand ska du dock gradera belöningen, det vill säga ge det mest åtråvärda när hunden sätter sig riktigt snabbt. Träna inte mer än någon minut i taget.

DANSA!
Nu kan hunden rörelser till höger, vänster och bakåt med bibehållen bakdelsposition. Fastna inte i två steg bakåt, två steg till höger och två steg till vänster. När hunden har lärt sig vändningarna och förflyttningarna sätter du istället ihop rörelserna och låter dem följa på varandra i en form av dans.

Gå till exempel tio steg bakåt och gör sedan ”vänster om”. Gå fem steg framåt och sedan sju steg åt höger. Eller gör ”höger om”, ”vänster om”, ”helt om” och gå sedan framåt. Använd fantasin och möblera om turerna i fotgåendet vid varje träningstillfälle.

Se till att att alla delar i fotgåendet fungerar. Även halterna. Hunden måste lära sig förstå att den ska vara helt stilla, för att kunna påverka dig att fortsätta dansa.

Fotgåendet ska vara en show, ett pararbete, som bygger på kullövningens tiggbeteende. Rollerna ska vara givna. Ditt jobb är att lära hunden turerna och vara den som för. Hundens jobb är att aktivt bevaka och följa dig.